Petäjävesi jvf trappade upp inventeringen av sjöfåglar

I Petäjävesi i Mellersta Finland har jägarna följt med sjöfågelbestånden sedan mitten av 90-talet. Under de senaste tio åren har de noterat oroväckande förändringar i inventeringsresultaten. Vid flera eutrofa inventeringspunkter har sjöfåglarnas häckningsresultat försvagats betänkligt.

Keijo Ekman som är verksamhetsledare på Petäjävesi jaktvårdsförening är bekymrad för sjöfågeljaktens framtid.

– Vi har trappat upp inventeringarna för att få klarhet i problematiken.

Med parräkningen av sjöfåglar som görs på våren får vi veta hur många fåglar som har återvänt för att häcka. Med räkningen av kullar som görs i juli klarlägger vi hur häckningen lyckades och storleken på den jaktbara stammen. Inventeringarna ger oss viktig information om fågelbeståndens storlek och deras årliga variationer. Om inventeringarna görs i tillräcklig omfattning klarnar också det större sammanhanget. Utifrån resultaten kan vi också fastställa jakttiderna och avskjutningen.

Jaktvårdsföreningen spelar en viktig roll

I Petäjävesi följer jägarna nu med fåglarna på drygt tjugo punkter i stället för knappt tio som det var tidigare. Inventeringen har trappats upp under de senaste två åren och observationspunkterna ska vara oförändrat de samma från år till år. Jaktvårdsföreningen har uppmuntrat föreningarna att delta i inventeringarna och därmed spelat en betydande roll för upptrappningen. I fjol våras ordnade jaktvårdsföreningen en kurs i ämnet och en fortsättning är under planering.

För att materialet ska vara representativt ska också tillräckligt många näringsfattigare typer av vattendrag inventeras. Inventeringen omfattar nu fyra eutrofa fågelsjöar, tolv näringsfattiga skogssjöar, två dammar med naturföda och två vikar till stora sjöar. Inventeringen skulle gärna få inkludera fler åar och delar av stora sjöar.

Jägarutbildningen betonar ämnet

Vid utbildningen som förbereder för jägarexamen ska vi fästa mera uppmärksamhet vid arbetet med att följa sjöfågelstammarna och förmågan att identifiera arter.

– På det viset skulle vi kunna engagera unga jägare i inventeringarna, hoppas Ekman.

Det är viktigt att alla sjöfågelarter som påträffas vid en punkt blir antecknade. Dessutom borde inventerarna lära sig identifiera sjöfåglar i terrängen. Den som inventerar kan ju utöver de vanliga jaktbara änderna stöta på exempelvis skedand, stjärtand och doppingar. I näringsfattiga sjöar kan det förekomma lom och skrake. Förändringarna i fåglarnas dräkter är problematiska för identifieringen, liksom ungarna utan sin mor inom synhåll.

Inventeringarna hjälper oss förstå förändringarna

Förändringarna i livsmiljön påverkar fågelbestånden. Fiskarna ingår i den akvatiska naturen och det minskade fisket påverkar lokalt näringskedjan i ett vattendrag eftersom förändringarna i fiskbeståndets struktur kan leda till konkurrens om födan. Å andra sidan kan de stora rovfiskarna också jaga andungar. Sångsvanarna har blivit vanligare, vilket påverkar tillgången på föda för sjöfåglarna. De små rovdjuren och kråkfåglarna plundrar fågelbon. Oreglerad sjöfågeljakt påverkar sjöfågelbestånden, inte bara här utan också under flyttningarna.

På ort och ställe är det klokt att fundera på vilka viltvårdsåtgärder som bäst hjälper sjöfåglarna. Genom effektiv inventering av sjöfåglarna får vi kompletterande information för planeringen av hur sjöfåglarnas livsmiljöer ska skötas och jakten dimensioneras. Och hur mångfalden i den akvatiska naturen ska bevaras.