Ny metod för uppskattandet av vitsvansstammen

Sedan 2016 har Naturresursinstitutet gjort beräkningar av storleken på vitsvanshjortens stam. Den nya uppskattningen har tagits fram med en modell som utgår från älghushållningsområdena och preciserar siffrorna på regional nivå.

Text Jani Körhämö Bild Joni Saunaluoma

Publicerad11.1.2024

Syftet med hjortjakten är att nå de uppställda målen för hjortstammen. För att bestämma antalet jaktlicenser som beviljas behöver vi data om stammens storlek, kalvproduktionen, dödligheten, köns- och åldersstrukturen och den regionala fördelningen.

Siffrorna på hjortstammen som institutet (Luke) tar fram behövs inte bara för avskjutningsplaneringen och det övriga viltrelaterade beslutsfattandet utan också för intressegrupperna och intresserade finländare.

Avskjutningen, viltolyckorna, lodjuren…

Uppskattningen som institutet tar fram bygger på en statistisk modellering där vi sammanför en populationsmodell som bygger på kalvproduktionen och dödligheten med ett antal faktorer som beskriver och påverkar stammen. Till de här faktorerna hör avskjutningsdata från jägarna och uppskattningarna av storleken på den kvarstående stammen på lokal nivå, statistiken för viltolyckorna med hjortar i förhållande till trafikmängden och storleken på lodjursstammen – arten jagar ju hjort!

Dessutom använder institutet synobservationer som samlas in under hjortjakten. Observationerna används sedan vid beräkningen av produktionen av kalvar.

Regionala skillnader

Under de senaste åren har det funnits ett förhöjt behov av att utveckla beräkningarna av hjortstammens storlek. Därför behövs det exaktare siffror på produktionen av kalvar och större uppmärksamhet på de regionala skillnaderna hos faktorerna som påverkar stammens storlek.

Under jaktåret 2021-2022 tog vi ett betydande steg framåt i utvecklingsarbetet. Då samlade vi för första gången in synobservationer under jakten i hela landet. På det viset fick vi efter en lång paus in färsk och regionalt representativ information om kalvproduktionen.

En modell som utgår från ÄH-områdena

Beträffande uppskattningen av hjortstammens storlek övergick vi till att använda en modell som utgår från älghushållningsområdena. På det viset kan vi använda den regionala informationen effektivare än förut. För varje älghushållningsområde (ÄHO) har vi separat sammanställt informationen om hur processerna som påverkar stammen utvecklas över tid. Därefter skapades en populationsdynamisk modell på motsvarande sätt som för uppskattningen av stammen i hela landet.

På det här viset bygger uppskattningen för varje ÄHO på faktorerna som inverkar på nativiteten och mortaliteten, vilket gör det möjligt att beakta skillnaderna mellan områdena. Den nya ÄHO-modellen kan betraktas som tillförlitligare än den föregående även om den tillgängliga informationen inte sträcker sig tillbaka längre än till 2016. Men beräkningarna kommer att bli exaktare efter hand som år läggs till år.

Bilden visar hjortavskjutningen och vinterstammens storlek i landet som helhet under jaktåren 1980 till 2022 enligt både den gamla modellen och den nya ÄHO-modellen. Det sista värdet beskriver läget efter jaktsäsongen 2022-2023. Källa: Naturresursinstitutet.
Bilden visar hjorttätheten per ÄH-område enligt den nya ÄHO-modellen och den gamla modellen efter jaktåret 2022-2023. En del av älghushållningsområdena är sammanslagna för att skapa ett tillräckligt underlag av avskjutnings- och observationsdata. Källa: Naturresursinstitutet.

134 000 hjortar året 2022

Efter hjortjakten 2022 uppskattades med ÄHO-modellen hjortstammen i landet som helhet till cirka 134 000 djur (95 % konfidensintervall motsvarar 25 000–142 000 individer). Enligt ÄHO-modellen har hjortstammen minskat sedan fjolåret med cirka tre procent och med cirka 8,7 procent sedan toppåret 2021.

Som jämförelseobjekt för resultatet med ÄHO-modellen använde vi värdena för den tidigare modellen som omfattar hela landet. Enligt den uppgick stammen under vintern 2022-2023 till cirka 107 000 individer (95 % konfidensintervall motsvarar 97 000–116 000 hjortar). Även den här modellen gav ett värde på – 3,0 procent för förändringen hos den kvarstående stammen jämfört med året innan.

När vi granskar de enskilda ÄH-områdena med ÄHO-modellen så får vi ett täthetsvärde som i genomsnitt ligger 21 procent över den gamla modellen. Skillnaden mellan modellerna är störst i området med tät stam. Jämförelsen stöder uppfattningen att den regionala graderingen av den kvarstående stammen i den gamla modellen underskattar hjortstammens storlek i de tätaste områdena.

Vitsvanshjorten börjar om från rent bord

De nya siffrorna på hjortstammen förändrar vår uppfattning om hjortläget. Arbetet med att utveckla uppskattningen av hjortstammen är välkommet, men övergången till den nya metoden är inte friktionsfri.

Med den nya ÄHO-modellen steg hjorttätheterna rejält i området med tät hjortstam jämfört med den gamla metodens siffror, även om hjortarna också har blivit färre på sina håll med den nya modellen. Ett exempel: i somliga områden har det gamla värdet på 30 hjortar per 1000 hektar nu uppgraderats till 40 hjortar per 1000 hektar, trots att läget i terrängen är oförändrat. För att få ett grepp om läget bör vi granska resultaten för bägge metoderna separat, både hjorttätheterna och utvecklingen.

Målsättningarna för den pågående säsongen fastställdes våren 2022 och avspeglar det dåvarande läget enligt den gamla uppskattningsmodellen. Utgångspunkten var i praktiken att minska på hjortarna i hela området med tät stam. Hur väl målen som fastställdes med den gamla metoden har realiserats bör granskas enligt den modellen. Därför är det bra att vi i ännu i vår har tillgång till värdena enligt den gamla modellen.

Målsättningarna för följande säsong (2025-2025) ska vi däremot spika utifrån den nya modellen, alltså börja om från rent bord. I praktiken innebär det att vi på många orter borde höja de målsatta tätheterna om vi vill nå en hjortstam enligt de nuvarande målsättningarna eller minska på stammen från dagens nivå. Å andra sidan skulle detta innebära en klart radikalare nedskärning än om vi skulle följa den gamla modellen.

Målsättningarna för vitsvanshjorten är resultatet av förhandlingar mellan de olika intressegrupperna och organisationerna. Läget ska granskas utifrån situationen i varje enskilt ÄH-område. Kom också ihåg att informera grundligt när ni berättar för intressegrupperna och organisationerna om bytet av metod och varför det är viktigt!

Mera om samma ämne

Vitsvanshjortens år

Hjortjakten i slutet av säsongen

11.1.2024
Vitsvanshjortens år

Brunsten

9.11.2023