Klövdjuren uppskattar ekodukterna
Ett femtontal ekodukter har byggt över huvudvägar i södra Finland som passager för djuren. Viltkamerorna som Trafiksledsverket satte upp avslöjade att i synnerhet hjort och rådjur uppskattar dessa broar.
Ekodukter, undergångar och andra passager används för att styra djuren så att de på vissa ställen kan korsa en väg på en annan nivå än fordonstrafiken. I kombination med viltstängsel minskar de här konstruktionerna viltolyckorna och övriga faror som vägnätet och trafiken innebär för djuren. Samtidigt ökar trafiksäkerheten.
Ekodukterna i vårt land är byggda för fleranvändning, det vill säga att de utöver djuren också kan användas av arbetsmaskiner och tillfällig glesbygdstrafik. En väg utan beläggning har dragits över broarna medan återstoden av bron har planterats och formats till en förlängning av terrängen.
Hur väl fungerar ekodukterna?
Ekodukter är särskilt vanliga i Europa och Nordamerika, och i flera andra länder har man undersökt hur väl sådana fungerar. I vårt land har det än så länge inte gjorts någon systematisk uppföljning.
Trafikledsverket inledde hösten 2019 ett projekt för att utreda hur väl ekodukterna fungerar som djurväg. Viltkameror sattes upp på ett antal utsedda ekodukter; två finns på motorvägen mellan Helsingfors och Åbo (riksväg 1) och sju på motorvägen mellan Lovisa och Vederlax (riksväg 7). En ekodukt finns i Heinola (riksväg 4). Uppföljningen pågick i ett år och avslutades sista november i höstas.
Ekodukterna flitigt använda
Flitigast utnyttjades ekodukterna av vitsvanshjortar, men också rådjur och älgar tog vägen över dem. Lodjur noterades på samtliga broar och två kamerar fångade en björn! På några broar vimlade det av vildsvin. Även medelstora däggdjur fastnade på bild; broarna användes regelbundet av rävar, mårdhundar, skogsharar och fältharar.
Beträffande djurmängderna visade det sig finnas betydande skillnader mellan ekodukterna. Djurbroarna i Lohjanharju och Sammatti i Västnyland, som byggdes för femton år sedan, användes flitigast av djuren. Vitsvanshjortarna använde dem varje natt. På de nyare ekodukterna i Östnyland och Sydöstra Finland var vilttrafiken glesare. Även på dem rörde sig djur, men klart mera slumpartat.
– På de äldsta ekodukterna har det redan etablerat sig ett skyddande trädbestånd och djuren har vant sig vid att använda dem som vardagsvägar, förklarar Marketta Hyvärinen, miljösakkunnig på Trafikledsverket.
– Dessutom är det tänkbart att kunskapen om var ekodukterna finns har gått i arv till dagens djurgenerationer, som har lärt sig att använda dem tillsamman med sin mor, fortsätter Hyvärinen.
Uppföljningsresultaten ska användas
Uppföljningsresultaten kommer att användas som underlag för planeringen av djurpassager. Kärnan i resultaten kommer att göras tillgänglig för den intresserade allmänheten.
– Projektrapporten kommer att publiceras på nätet under vårvintern i Trafikledsverkets publikationsserie, berättar Hyvärinen.
– Bilderna på människor som har tagits under projekttiden förstörs medan djurbilderna sparas för att bilda ett öppet material i Trafikledsverkets materialbank där de kommer att vara tillgängliga för den intresserade allmänheten, tillägger Hyvärinen.
