Den afrikanska svinpesten i Lettland

Den lettiska vildsvinsstammen växte i stadig takt och hade 2014 nått sin topp på uppskattningsvis 80 000 individer när ASF nådde landet genom ryska vildsvin.

Eftersom svinstammen var stor så levde flockarna inpå varandra och sjukdomen spred sig fort, med en hastighet på cirka tio kilometer i månaden. Det vill säga med ungefär hundra kilometer om året, och på knappa fem år hade ASF spridit sig över hela landet.

Jägarnas roll

I slutet av 2014 engagerades de lettiska jägarna på svinfällartalko för att hejda sjukdomen, men den trotsade förhoppningarna och lät sig inte hejdas. Sommaren 2015 började den lettiska staten betala 100 euro för suggor, 50 euro för övriga vildsvin och 30 euro för prover för att motivera jägarna att skjuta suggor. Dittills hade jägarna mest fällt grisar och galtar. Först nu började sjukdomen slå av på farten, men den lät sig inte brytas.

Tredje pestvågen på gång

Sedan 2014 har det varit praxis i Lettland att samtliga fällda vildsvin testas för ASF. Det är förbjudet att stycka kroppen och använda köttet innan testresultaten är klara. Om ett infekterat tamsvin påträffas hos en svinuppfödare måste samtliga tamsvin slaktas. Hittills har 73 svingårdar blivit tvungna att tvångsslakta inalles 52 987 svin.

I dagsläget, hösten 2023, pågår i Lettland den tredje ASF-vågen, som förhoppningsvis blir mildare än de två föregående. Förhoppningen bygger på att dagens lettiska vildsvinsstam inte är större än en knapp tredjedel av numerären 2014.

Men ASF har inte försvunnit från Lettland. Letterna hoppas därför på ett vaccin för vildsvinen.