Älgstammen närmar sig målet

På många håll i landet nådde jägarna målen för älgtätheten som de regionala viltråden hade ställt upp. Kalvandelen i kvarstående stam stämmer, men på sina håll är honorna långt fler än hanarna.

text Pirkka Peltonen och Ville Viitanen

Publicerad14.5.2020

Enligt uppskattningen av älgstammen som Naturresursinstitutet har tagit fram uppgick vinterstammen efter jakten till 87 200 individer (95 % konfidensintervall 74 800-100 600). Stammen hade minskat med 8,5 procent från året innan och närmade sig målet för vinterstammen i landet som helhet, som är 68 000-85 000 älgar.

Stammen är tätast vid sydkusten och i Kust-Österbotten medan älgtätheten är minst i Utsjoki och Enontekis i Övre Lappland. Älgstammen minskade i hela landet utom i Kajanaland.

Uppskattningen av stammen gjordes i våras och korrigerade i flera regioner fjolårets uppskattningar uppåt. I exempelvis Kajanaland beror tillväxten på att den verkliga stammen de facto var tätare än beräknat före jakten. Den planerade beskattningen räckte således inte till för att hålla stammen inom den målsatta tätheten.

Tätheten närmar sig målet

Av de 59 älghushållningsområdena i vårt land ligger 28 inom det målsatta spannet (efter jaktsäsongen 2018-2019 låg 18 älghushållningsområden inom spannet).

I tre områden låg älgtätheten under målet. 17 områden överskred målsättningen med mindre än tio procent medan 11 områden överskred med mer än tio procent.

53 av älghushållningsområdena höll sig inom det målsatta spannet eller närmade sig det. Bara sex områden hade glidit iväg en längre bit från målet. I det stora hela har det alltså sedan föregående år skett en avsevärd utveckling i enlighet med målen.

Älghushållningsområdena EH1, KAS3 och LA8 utgör goda exempel på kraftfull avskjutning för att nå den målsatta tätheten. Områdena har ännu inte nått ända fram, men vinterstammen skars ner med drygt 20 procent under den senaste jaktsäsongen.

Behovet av att skära ner stammen är störst i Mellersta Finland, landets sydöstra delar och i några lappländska älghushållningsområden. I Nyland ledde en kraftig avskjutning på sina håll till att stammen sjönk under den målsatta tätheten. I Savolax och Karelen har man lyckats bäst med att nå målsättningarna.

Den kvarstående stammen i älghushållningsområdena i förhållande till de regionala viltrådens målsättningar (avvikelsen från målsättningen är räknad från det målsatta spannets övre /undre gräns).

För många honor

När könsfördelningen är jämn påverkar detta bland annat älgstammens produktivitet och brunstbeteende. I flera älghushållningsområden ligger den målsatta könsfördelningen på maximalt 1,5 honor per hane. Könsfördelningen visar ett överskott av honor i synnerhet i landets mellersta delar och i de södra delarna av Norra Österbotten, upp till 2,3 honor per hane på nivån älghushållningsområde.

I norra Finland, Egentliga Finland och Nyland ligger könsfördelningen på många håll inom det målsatta.

Kalvandelen i vinterstammen stämmer

Andelen fällda kalvar påverkar älgstammens medelålder. Efter jakten borde andelen kalvar i älgstammen ligga på 20-30 procent. I landet som helhet ligger kalvandelen inom det målsatta spannet, utom i Norra Österbotten, Norra Savolax och södra Lappland.

Åtgärder att vidta i höst

Med hjälp av jv-föreningarnas avskjutningsplaner och Naturresursinstitutets uppskattningar planerar jägarna jakten i höst. Det är viktigt att inte tappa de uppnådda målen. I områdena där det ännu återstår en bit till målet ska jägarna fortsätta på den inslagna vägen. I områdena med ett överskott av honor rättar jägarna till könsfördelningen genom selektiv jakt. Under hösten är det därför förnuftigt att jämföra avskjutningens fördelning med avskjutningsplanerna.

Du hittar mera detaljerad information om Naturresursinstitutets uppskattningar av älgstammen på webbplatsen riistahavainnot.fi.