Vi utvecklar licensförvaltningen – frågor och svar

Varför är licensbesluten så dyra? Tjänar viltcentralen pengar på dem?

Priset på tillståndsbesluten bygger på Lagen om grunderna för avgifter till staten, och en förordning som jord- och skogsbruksministeriet utfärdar vart annat år. Förordningen gäller för avgifterna som uppbärs för viltcentralens och jaktvårdsföreningarnas offentliga förvaltningsuppgifter. Storleken på avgifterna bestäms enligt 6 § i Lagen om grunderna för avgifter till staten, som anger att storleken på den avgift som staten uppbär för en offentligrättslig prestation ska motsvara beloppet av statens totalkostnad för prestationen.

Priset på ett tillstånd av en viss typ avgörs av de ingående skyldigheterna, de juridiska lösningarna och den rättslig praxis som styr mängden arbete som beslutet kräver. Likaså ger upprätthållandet och utvecklandet av de digitala tjänsterna upphov till kostnader som påverkar priset på besluten. Men digitaliseringen bidrar också till att vi ibland kan sänka priserna, vilket vi har kunnat göra för exempelvis besluten om hjortdjurslicens. Det hör till Finlands viltcentrals uppgifter att säkerställa att kostnaderna som tillståndsbesluten ger upphov till förblir rimliga och motsvarar den kvalitetsnivå som besluten kräver.

Varför går det inte att se grannarnas områden så att man kan kolla eventuella överlappningar när man definierar sitt jaktområde och när ansökningsprocessen pågår?

En pågående ansökning och ansökningens kartor är inte offentliga handlingar. Vid handläggandet av en ansökning skickar viltcentralen, om så skulle krävas, en begäran om utredning till ansökaren i tjänsten Oma riista. Då ser ansökaren områdena där det (exempelvis) föreligger en överlappning med grannarna och kan klara upp det som är oklart och uppdatera kartorna för den kommande jaktsäsongen och framtida ansökningar.