Brott och straff

Sköt jakthund vid ladugård

Publicerad5.9.2023

I spalten Brott och straff behandlar tidningen Jägaren aktuella rättsfall med anknytning till viltet, jakten, föreningsverksamheten och vapnen. Fallen har sammanställts av juristen Panu Hiidenmies på advokatbyrån Applex. Han är specialist på föreningsjuridik och jakt.


 

En jämthund som deltog i en älgjakt promenerade in på gårdsplanen på en bondgård. 

Pappan till gårdsägaren uppgav att han hade försökt hindra hunden från att gå in i ladugården genom att avfyra ett skott med hagelgeväret, men hagelsvärmen hade träffat hunden i magen. För att befria hunden från sina plågor hade han avlivat den med ett andra skott. Han blev åtalad för skadegörelse. 

Mannen som hade skjutit hunden bestred åtalet och hävdade att det var en olyckshändelse. Han uppgav att han hade försökt skydda korna och hade dessutom varit rädd för att hunden skulle bli nertrampad av korna. 

Hundens ägare krävde att han skulle ersättas med hundens värde och rättegångskostnaderna eftersom hunden, ansåg ägaren, hade blivit skjuten utan orsak. 

Hunden hade levt hela sitt liv på en gård med kor och hade, enligt hundägaren, aldrig visat något intresse för korna. Hundägaren trodde således inte på att hunden skulle ha varit på väg in i ladugården. 

Uppsåtlig gärning eller en olyckshändelse?

Det rådde ingen oenighet om själva händelseförloppet utan det skulle utredas huruvida det inträffade var en uppsåtlig gärning eller en olyckshändelse. Skadegörelse är straffbart enbart om den är uppsåtlig. Det gällde alltså för rätten att avgöra om skytten avsiktligt hade skadat hunden eller inte. 

Skytten uppgav att han jagade skator när hunden tassade in på gårdsplanen och därför bar på ett gevär. Han uppgav att hunden var på väg till ladugården och hade morrat åt honom utan att lyda honom. Vidare uppgav han att hunden hade varit halvvägs in i ladugården när han grep den i svansen och sköt med andra handen. Avsikten var att med skottet skrämma bort hunden från ladugården, men i stället råkade skottet träffa hunden i magen. Därefter hade han avlivat hunden eftersom han såg att den led. 

Som bevis för skadan på hunden visades ett fotografi. På bilden syntes inte några andra skador än den i buken. Av hundpejlens spårlogg framgick att hunden hade befunnit sig på gården i bara några minuter. 

Enligt hundskytten var arrendeavtalet för jakträtten annullerat och hade vid den aktuella tidpunkten upphört att gälla. Det var därför oklart huruvida det fanns något lovligt jaktområde. Tingsrätten ansåg emellertid att detta saknade betydelse för fallet. 

Även om hunden hade befunnit sig olovligt på gårdsplanen skulle det inte inverka på gärningens uppsåtlighet. 

Tingsrätten dömde skytten för skadegörelse 

Hundskytten hade avlossat skottet tätt intill hunden samtidigt som han höll den i svansen. Tingsrätten fastställde att om det hade handlat om ett varningsskott skulle det ha skjutits i luften eller på ett längre avstånd från hunden, för att inte träffa den.

Rätten ansåg det inte heller vara trovärdigt att försöka skrämma en jakthund, som var van vid skott, med ett skrämskott. Vidare fastställde rätten att den åtalade hade rätt att skydda sin egendom, alltså korna i ladugården. Men det kunde inte påvisas att hunden skulle ha hotat korna på ett sådant sätt att det hade varit befogat att skjuta den. 

Rätten ansåg att jakten på skator var en trovärdig förklaring till att skytten hade geväret med sig, i stället för att han skulle ha hämtat geväret enkom för att avliva hunden. Tingsrätten ansåg att skytten inte nödvändigtvis hade haft för avsikt att skada eller döda hunden, men att han hade ställt sig likgiltig till risken för att hunden skulle kunna bli skadad eller dödad. Enligt tingsrättens bedömning handlade mannen uppsåtligt och gjorde sig därmed skyldig till skadegörelse. 

Hundskytten dömdes till böter och skulle ersätta hundägaren med hundens värde    samt dennes rättegångskostnader. Dessutom blev hagelgeväret förbrutet till staten. 

Den dömde vände sig till hovrätten, som inte beviljade tillstånd att överklaga domen. 

Tingsrättens dom stod således fast.