Den stiliga byggnaden hälsar skyttarna välkomna till skjutbanan.

Uppdatering av kötthanteringsutrymmet – slaktskjulet 2.0

Brister och förbättringsbehov i kötthanteringsutrymmet brukar noteras under jaktsäsongen, men glöms ofta bort när säsongen är över. Men ibland händer det att bristerna blir åtgärdade.

Text och bilder Risto Paakkonen

Publicerad10.1.2022

I jaktföreningen Ylipään metsästysseura i Haapajärvi i Norra Österbotten funderade medlemmarna vintern 2017-2018 på föreningens och byggnadernas tillstånd. Vi hade ju varken jaktstuga eller utrymmen för kötthanteringen. I början av 80-talet hade älgjaktlaget byggt ett utrymme för upphängning och styckning utifrån den tidens resurser och behov. Vi hade tak över huvudet och vatten, men väggarna var så glesa att utetemperaturen avgjorde temperaturen inne. Varma dagar måste viltet delas illa kvickt och kalla dagar fanns det risk för frysning. Det var besvärligt och opraktiskt att ta vara på älgköttet.

Från tanke till handling

Medlemmarna hade sinsemellan diskuterat en uppdatering av utrymmena och till slut togs ärendet upp till behandling på föreningens allmänna möte. Medlemmarna hade åsikter både för och emot ett nytt slaktskjul, men till slut beslöt mötet att bygga nytt.

En fyrmannagrupp utsågs bland medlemmarna för att bereda och sköta projektet under Olavi Salmelas ledning. De övriga föreningsmedlemmarna skulle ställa upp efter möjlighet och förmåga.

Ordförande Tapio Maijala (till h) och Olavi Salmela tackar samtliga medlemmar i jaktföreningen för deras insatser när projektet genomfördes.

Välplanerat är hälften gjort

Föreningsmedlemmarna gjorde tiotals studiebesök i olika kötthanteringsutrymmen. Vi lyssnade på andras erfarenheter och plockade de mest användbara lösningarna.

Vi funderade också på att ge slaktskjulet flera funktioner. Förutom kötthantering och föreningmöten kunde jaktvårdsföreningen använda byggnaden för möten, kurser och SRVA-ärenden. Dessutom kunde anläggningen kanske användas vid björnjakt och av uppfödare på orten som behövde nödslakta.

Det uppskattade utrymmesbehovet, byggnadsritningarna och beräkningarna för ett slaktskjul på 150 m² landade på cirka hundratusen euro. Vi ansökte om stöd av Leader-föreningen på orten som avslog ansökningen två gånger, utan (som vi såg det) goda grunder.

Men föreningen lät sig inte avskräckas utan övervägde andra alternativ och ansökte om ett lån med medlemmar som borgensmän. Lånet skulle återbetalas genom försäljning av några älgar per år.

Genomförandet

Vi hittade en lämplig plats i närheten av skjutbanan och köpte en tomt. Föreningsmedlemmarna stod för en bred palett av kunnande och verktyg så byggandet framskred med god fart. Redan hösten 2019 föreslog några jägare att vi skulle inleda kötthanteringen i det nya slaktskjulet, men Olavi Salmela lät sig inte rubbas; det fick vänta tills slaktskjulet var helt klart.

Projektet stötte också på en smärre motgång när en okänd person for iväg med verktyg och kylanläggningen. Så vi ordnade med kameraövervakning för att hålla obehöriga på avstånd.

Äntligen invigningsdags

Hösten 2020 stod slaktskjulet äntligen klart och kunde provköras under älgjakten. Tack vare kylrummet går det att kyla ner kropparna fort och de kan hänga längre. Dessutom ger detta flexibilitet eftersom styckningen kan pusslas ihop med jakten och det övriga programmet.

– Slaktskjulet är en anmäld livsmedelslokal och utrustningen, provtagningen och egenkontrollen håller nivån som krävs. De som hanterar köttet har skaffat hygienpass och även i övrigt är kötthanteringen genomtänkt. Vi följer med temperaturen i kylrummet och bokför den minst en gång per dygn. Skinnen går till försäljning och har ett eget utrymme. Benen går till hundarna, och vattnet och blodet förvaras i en sluten tank medan det animaliska material som inte kan användas förs bort och grävs ner, berättar Salmela.

Enligt Salmela har slaktskjulet fungerat väldigt bra även om man trots den detaljerade planeringen har upptäckt ett par punkter att utveckla. Vi har utökat belysningen för att slippa skuggor vid flåningen och en strömbrytare har flyttats. Dessutom återstår att finputsa på tomten. På anskaffningslistan står en maskin för att packa kött, vilket minskar på hemmajobbet.

Projektet gick löst på ungefär 3800 talkotimmar. Ordförande Tapio Maijala bekräftar att byggprojektet har varit en enorm satsning, men en lyckad och välbehövlig lösning. Med talko får man mycket till stånd och på köpet höjer man andan i föreningen.

Viltkroppen åker via det välbelysta flåningsrummet till det rymliga kylrummet. Med flåningsvaggan (inte med i bilden) kan kalvar hanteras samtidigt.
Från kylrummet kan vilken kropp som helst hämtas till hantering. Flera kroppar kan styckas samtidigt. Två skenor leder in i kylrummet, men tills vidare används bara den ena.
Anvisningarna och bokföringen finns i mötesrummet, som skiljs från styckningen med en dragspelsdörr.

Tips för dig som planerar ett slaktskjul

– Det är förnuftigt att lägga generöst med tid på planeringen, för ett år räcker knappt ens till. Vi rekommenderar att du åker och kikar på andras lösningar och plockar ideer för ditt eget projekt. Det är ju meningslöst att uppfinna hjulet på nytt, påpekar Salmela och Maijala.

Tänk också på eventuella framtida behov och möjligheterna att ge byggnaden flera funktioner. Finansieringen måste självfallet ordnas och man ska vara beredd på överraskningar.

Vill du veta mera?

Det nya slaktskjulet har väckt intresse och vi har haft besökare. Om du vill veta mera om projektet eller komma och titta så tveka inte att kontakta oss, exempelvis vår ordförande.

Föreningen Ylipään metsästysseura rf finns i Haapajärvi i Norra Österbotten. Vi har ungefär 350 medlemmar och 15 000 ha jaktmarker.

Titta in på: www.ylipaanmetsastysseura.fi