Ett ståtligt vitsvanshorn under bedömning. Mätningen av horntroféer görs främst med ett fem millimeter brett måttband.

Troféhorn – varför mäter vi sådana?

Trofémätningstillställningar kan samla hundratals skallar och fällhorn för bedömning. Ägarna får ett diplom och ett bedömningsformulär med uppgifterna för trofén och den uppnådda poängsumman.

Text och bilder Antti Saarenmaa

Publicerad2.5.2022

En trofé kan vara vilken del som helst av ett fällt vilt som jägaren tar vara på som minne från jakten. Troféns främsta funktion är att bevara minnet av jakten och den lyckade fällningen.

Till de typiska troféerna hör skallar med horn och utan, skinn och kanske ett helt djur i uppstoppad form. På vissa vilt är det speciella delar som jägare tar vara på som trofé, som till exempel en morkullsfjäder, en utbredd tjäderstjärt eller penisbenet från en björn.

Varför mäter vi troféer?

Trofébedömningen skapar en bedömningsmodell och en skala för jämförelser mellan viltindivider. Det skapar förståelse för variationerna inom en art, både nationellt och internationellt. Trofébedömningen ger jägaren ett kunnande som vid selektiv jakt hjälper honom med bland annat åldersbestämningen. I idealfallet riktas beskattningen mot väldigt unga djur eller väldigt gamla ”returdjur”, vilket hornrekommendationerna för älg och vitsvanshjort visar. Styrningen av stammens åldersstruktur och den selektiva beskattningen av hanar utgör viktiga verktyg för regleringen av en stam (Viltinfo 2022). För att fortplantningen ska avlöpa väl är det viktigt att det finns tillräckligt många vitsvanshanar i sin bästa ålder (Finlands viltcentral 2019).

CIC (det internationella rådet för vilt och viltvård) publicerade 2021 en handbok, “Debunking the myths”, om troféer och selektiv jakt. Den förklarar för läsaren sambandet mellan selektiv jakt och troféer, och välmående viltstammar i balans. Trofémätningarna är således inte enbart ett poängsamlande för jägarens eget jaktminne utan inkluderar också åldersbestämning, ökat viltvetande och en generell betoning på den selektiva jaktens betydelse.

Om poängsumman för en trofé överskrider den av CIC fastslagna medaljgränsen så får ägaren dessutom en medalj.

Video: Bedomningen av en rådjurstrofé.

Vad bedöms på en trofé?

I vårt land följer trofébedömningen CIC:s regler. Jaktminnena som jägaren hänger upp på väggen där hemma är – oavsett formen – viktiga för honom medan troféerna som mäts enligt CIC:s bestämmelser ska vara behandlade på ett visst sätt. Beroende på viltet och trofétypen mäter man skallens längd och bredd (rovdjur och bäver), hornens storlek, måttförhållandena, modellen och massan.

Det viktigaste redskapet vid mätningen av en horntrofé är ett reglementsenligt fem millimeter brett måttband. Med det mäter man horntaggarnas längd, omkrets och bredd, och med en smula övning är måtten rätt lätta att ta. Beroende på trofétypen behöver man även ett skjutmått och några andra mätverktyg.

CIC har gjort upp exakta mät- och bedömningsanvisningar viltartsvis för varje trofétyp som bedöms. Det betyder att jägaren kan göra en ungefärlig beräkning av poängsumman för en trofé även hemma hos sig. Det stora flertalet av faktorerna som bedöms går att mäta exakt, men det finns även rena uppskattningsmått för domarna att ta ställning till, som hornens färg och symmetri, mängden pärlor och kvaliteten på horntaggarna. Men även för dem finns det referensbilder i CIC:s anvisningar.

Vid bedömningen görs också en ungefärlig bedömning av djurets ålder. Bifoga därför gärna ena halvan av underkäken. Avvikande från CIC-praxis bedöms också skinn och fällhorn hos oss.

Bedömningen av stånghorn följer andra principer än för skovelhorn.
Den finska trofébedömningens nestor Veli Lappalainen.

Vad berättar trofén om djuret?

Även om enbart hornstorleken inte räcker till för att fastställa åldern så kräver stora horn eller en stor skalle att innehavaren är vuxen och livskraftig. En individ som landar högt på poängskalan vid en trofébedömning klarar sig utmärkt också internationellt. Då får vi gratulera jägaren till ett fint byte.

Även om man lätt blir imponerad av en fin trofé så har pokalen också en annan sida; nämligen att jägaren har fällt en ålderstigen individ som redan nått fram till livets höst.

Men det är inte alla gånger lätt att jaga selektivt och de strama målen för beskattningen ökar trycket på jägaren. Det är ändå värt besväret att fördjupa sig i bedömningsgrunderna och åldersbestämningen eftersom det ökar jägarens förståelse och kunnande när han uppskattar viltstammarna i sina jaktmarker.

Vid bedömningen fogas en åldersuppskattning till certifikatet. Tandslitaget ger en fingervisning om viltets ålder.
Det finns en inhemsk bok om trofébedömning skriven av Veli Lappalainen et al utgående från CIC:s anvisningar. Den fungerar som handbok för domarna och garant för enhetlighet i bedömningen.

CIC (Conseil International de la Chasse)

CIC (det internationella rådet för vilt och viltvård) är en europeisk, opartisk och internationell expertorganisation som jobbar som förespråkare och intressebevakare för jakt och friska viltstammar. CIC stöder betydelsefulla livsmiljöer för viltet, jaktorganisationer och selektiv, hållbar jakt.

CIC jobbar aktivt med jaktreglering för att främja och bevara den selektiva, hållbara jakten. Bekämpningen av tjuvjakt ingår också i organisationens verksamhet.

I vårt land handlar CIC:s verksamhet främst om trofébedömning med inhemska trofédomare. Ytterligare information om finsk trofébedömning finner du (på finska) på https://trofeeinfo.kotisivukone.com

Mera om samma ämne

Gör det själv:

En skalltrofé

19.1.2021