Stresspåslaget vid skottläge
Med adrenalin som extra krydda

Utsöndringen av adrenalin och noradrenalin sker vid stressande situationer som kräver en fysisk prestation; att fly eller slåss. Blodtrycket stiger och blodtillförseln till musklerna ökar medan blodcirkulationen i kapillärerna minskar.

Vid en skottchans leder utsöndringen av adrenalin och noradrenalin till höjd puls och försvagad finmotorik. Adrenalinet fungerar också som en signalsubstans som påverkar det centrala nervsystemet.

Problemet med att kroppen utsöndrar adrenalin vid ett skottläge beror på att kroppen förbereder sig på en grovmotorisk fysisk prestation medan det fällande skottet kräver finmotorik. Med andra ord förbereder sig kroppen för den spännande situationen på ett sätt som är raka motsatsen till det som situationen kräver.

Ett normalt fenomen

Bland finländska jägare betraktas den här fysiologiska reaktionen ofta som en svaghet och därför tiger man om den. Men reaktionen är i själva verket ett normalt fenomen som dikteras av nervsystemet och berör oss alla. Skillnaderna mellan jägare handlar om vilka situationer som utlöser reaktionen och i vilket skede av skottläget som adrenalinpåslaget inträffar.

Den passiva vaktjakten är ett gott exempel på stress som slår till vid sämsta tänkbara tidpunkt. Där övergår jägaren hastigt från halvsovande till skjutklar. Adrenalinet slår på och stora skälvan slår till. För att skottet ska löpa smidigt bör jägaren därför vänta tills stresstoppen har passerat.

Det finns också situationer där fenomenet slår till långt före skottläget. Exempelvis vid upptaget när hunden börjar skälla på en älg eller när en skytt på pass inser att älgen och hunden snart går i pass. Men här har den värsta skälvan oftast gått över när skottläget väl infinner sig.

Stresspåslagets negativa biverkningar

Den värsta följden av stora skälvan visar sig som ett sämre skott. Eftersom händerna skakar så når skytten inte upp till sin skicklighetsnivå. Till symptomen hör också en försvagning av omdömet, vilket visar sig som att jägaren håsar och fattar ogenomtänkta beslut.

Ofta är skottlägena så snabba att skytten inte hinner uppfatta skälvan när han skjuter. I sådana fall slår symptomen till först efter skottet. Det är fullt normalt att skyttens uppfattning av läget blir bristfällig eller förvrängd och att han eller hon inte fungerar rationellt vid fällningen.

Eftersom skyttens uppfattning av skottläget är otydlig kan det leda till svårigheter att hitta det skjutna viltet. I stresskomplexet ingår ofta även slarv med vapenhanteringen och felaktiga eller rent av dumma åtgärder vid tillvaratagandet.

Erfarenhet hjälper

Även om älgskälvan handlar om ett automatiskt fysiologiskt fenomen så går det att påverka det. Till metoderna hör att andas medvetet för att lugna kroppen och att sätta sig och vänta ut det värsta. En annan metod är att vänja sig vid stressande situationer.

Tävlingarna hör till de bästa övningarna för att lära sig hantera stressande situationer. På en tävling handlar det ju om samma spänning som på jakt, och med tiden förmår skytten vända spänningen till sin fördel. Vadslagning på skjutbanan om en kopp kaffe med bulle fungerar också fint. När den stressande situationen har normaliserats så fungerar skyttet också vid skarpt läge på jakt.