Så ska en jaktförening fungera

Det här framgår av en enkät som Finlands viltcentral och Åbo universitet gjorde 2021 riktad till jägare som jagar hjortdjur. Detta trots att jakten i vårt land sedan decennier bygger på att den är organiserad i jaktföreningar.

Eftersom jakten i hög grad handlar om socialt umgänge är föreningarna en beaktansvärd verksamhetsform som till och med rekommenderas – för att inte tala om de praktiska fördelarna med en registrerad förening. Verksamheten i föreningsform skapar goda förutsättningar för att bedriva jakten och viltvården planmässigt och långsiktigt.

Medlemmarna är föreningens högsta beslutande organ

Idén med en jaktförening är att ordna jaktmöjligheter för medlemmarna. Självfallet ingår mycket mera än jakten i verksamheten, så föreningen behöver sina medlemmar till hela sin verksamhet. Medlemmarna bildar och är jaktföreningen.

Föreningsverksamheten handlar om att medlemmarna arbetar tillsammans för en gemensam idé. För att föreningen ska fungera väl ska besluten vara demokratiskt fattade och medlemmarna ska vara jämlika. För att kunna realisera detta ska samtliga vara införstådda med hur verksamheten bedrivs och vilka regler som gäller.

Enligt enkätsvaren finns det många jaktföreningar där verksamheten inte fungerar friktionsfritt.

En orsak kan vara oklarheter i fördelningen av ansvar och uppgifter för de olika medlemsrollerna.

Medlemskategorierna i en föreningen kan vara:

• Ansöker om medlemskap: en utomstående person som inte har några rättigheter eller kan framställa krav.
• Provmedlem: är ännu inte fullvärdig medlem, men åtnjuter medlemsförmåner och följer föreningens regler.
• Medlem: har stadgeenliga rättigheter och följer föreningens regler.
• Ungdomsmedlem: är medlem, men har avvikande rättigheter enligt lagen eller föreningens stadgar.
• Hedersmedlem: en medlem som på grund av hög ålder eller någonting annat åtnjuter en särställning.

Uppgifterna och rollerna som fördelas mellan medlemmarna kan vara:

• Styrelse: medlemmarna väljer bland sig en styrelse som verkställer uppgifterna som medlemmarna ger den. I styrelsen ska sitta minst tre personer.
• Ordförande: föreningens kontakt utåt. Leder styrelsen och ser till att givna uppgifter blir gjorda.
• Sekreterare: sköter ofta det praktiska. Är i praktiken ofta föreningens verksamhetsledare.
• Kassör: sköter föreningens ekonomi.

Utöver dessa kan styrelsen ha en vice ordförande och en jaktledare.

Med en tydlig rollfördelning och systematisk verksamhet ökar känslan av enhetlighet och av att vara etablerad i lokalsamhället.

Föreningens stadgar är avgörande

Frågor som handlar om jakt är ofta känslo-laddade. Man hör ibland om medlemmar som klandrar föreningens beslut eller som har en oklar eller felaktig uppfattning om besluten. Under sådana omständigheter uppstår det lätt interna spänningar.

Vid en konflikt börjar man alltid med att läsa föreningens stadgar. Verksamheten och mötesbesluten får inte strida mot stadgarna.

Tydliga stadgar skapar ramar för medlemmarna

Tydliga och lättbegripliga stadgar minimerar riskerna för missförstånd.

Problematiska situationer kan undvikas om:

• Besluten som fattas inte går emot föreningen och medlemmarna.
• Stadgarna skapar goda modeller för medlemmarnas uppträdande, som med tiden blir normer. 
• Medlemmarna följer normerna som bildas, som att inte göra någonting som bryter mot god föreningssed. 
• Medlemmarna systematisk följer stadgarna, vilket minimerar behovet av kompletterande bestämmelser.

I guiden som har gjorts utifrån enkätsvaren görs medlemskategorierna i en jaktförening och medlemmarnas olika roller tydliga.

Guiden presenterar kortfattat uppgifterna för de olika medlemsrollerna som de beskrivs i föreningslagen, jaktlagen och jaktförordningen. För de ansvariga vid älgjakt tillkommer dessutom uppgifter som upptas i modellstadgarna för jaktföreningar. 

Även om grundidén alltid är den samma så kan stadgarna variera från förening till förening.   Alltså kan det också finnas skillnader i uppgifterna för de olika rollerna.

Guiden ger praktiska exempel på dokument som är aktuella i en jaktförening, som föredragningslistor för möten. Syftet med rådgivningsmaterialet är att hjälpa föreningarna att utveckla verksamheten i enlighet med föreningslagen och principerna för god föreningsverksamhet.