Regel 1 – Alla vapen är alltid laddade
Vapensäkerhetens fyra grundregler är formulerade för att förhindra skjutvapenolyckor. Den första regeln utgör grunden för hanteringen av vapen.
Enligt ett gammalt talesätt händer olyckorna med oladdade vapen. Talesättet har en otäck klangbotten; olyckor inträffar för att vi TROR att ett vapen är oladdat. Vapensäkerhetens första regel, alla vapen är alltid laddade, åtgärdar det här livsfarliga antagandet.
”Det är ett vapen, naturligtvis är det laddat”
Jägare ska kalibrera sin tankevärld så, att vapen alltid betraktas som laddade. Det är ju hela idén med dem. ”Det är ett vapen, naturligtvis är det laddat” är ett sunt sätt att tänka. Det är den rätta inställningen till vapnen. Aldrig någonsin vårdslöst!
Om du inte har sett efter själv så vet du inte
Det är enkelt att följa den första säkerhetsregeln; du kontrollerar vapnet så fort du får det i händerna. Du varken antar eller minns, utan kontrollerar. Öppna låset eller bryt piporna och se efter om där finns patroner.
Gör detta VARJE GÅNG du tar geväret. Var och en granskar personligen. Det spelar ingen roll om du tar emot geväret av världens pålitligaste jaktkamrat eller killen bakom disken i vapenaffären. Kontrollera vapnet också när du tar det ur kofferten eller ditt eget vapenskåp.
När du räcker ett skjutvapen till någon annan är det minsta man kan begära att du först ser efter att det är oladdat. Därefter ska också mottagaren själv kontrollera geväret.
Använd syn och känsel
Tillämpandet av den första regeln handlar om att få absolut visshet. Det räcker inte alltid med att öppna låset. På grund av något mekaniskt fel drar låset kanske inte ut patronen från pipan.
De flesta jaktvapen är lyckligtvis så konstruerade att man ser om det finns en patron i patronläget eller magasinet. I skymning kan du använda en ficklampa. Använd gärna känselsinnet om du når med fingret till patronläget.
Gör kollen till rutin
Granskningen ska sitta i ryggmärgen som en rutinåtgärd. Det är aldrig onödigt. Besväret för att höja säkerheten är dessutom så minimalt att det inte finns några som helst skäl att lämna ogjort.
Ett visst mått av paranoia så du kollar geväret flera gånger är bara bra. Gör granskandet till en vana så blir det fort en rutin.
Jägare och sportskyttar med mycket vapenhantering ska vara medvetna om att långt driven rutin kan vara farligt. Om kontrollen förvandlas till ett mekaniskt muskelminne så kan det hända att tankarna befinner sig på annat håll och granskningen blir skenbar. Koncentrera dig och var närvarande!
Grunden för de övriga reglerna
”Alla vapen är alltid laddade” är en regel som utgör grunden för de övriga tre reglerna. Den är regeln som avgör inställningen till vapnen. Hantera aldrig ett vapen vårdslöst eller anta att det är oladdat och därmed ofarligt.
Känn igen de farliga situationerna
Situationerna i det följande utgör inte mer än ett plock ur högen med situationer där du ska vara särskilt uppmärksam på vapensäkerhetsregeln.
- När jakten är över och geväret ska ställas undan har många vanan att kallavfyra det. Det är då som en betydande del av brotten mot den här regeln inträffar och (i värsta fall) en olycka. Oftast går missödet till på det viset att jägaren kallavfyrar geväret som han tror är oladdat innan han stoppar det i fodralet – men det är de facto laddat! Vådaskottet sker oftast vid bilen eller samlingsplatsen där regelbrottet i värsta fall, beroende vartåt pipan pekar, är livsfarligt.
- När jägaren lämnar passet öppnar han låset, men låter magasinet sitta på. Vid bilen har han glömt magasinet och i stället för en kallavfyrning laddar han (ovetande) och skjuter ett skott på riktigt.
- Med sitt tvåpipiga hagelgevär skjuter jägaren ett fällande skott och plockar ut tomhylsan – men lämnar den andra patronen kvar. Inga fler skottchanser infinner sig och geväret på ryggen är de facto laddat med en patron. Han gör kallavfyrningen utan att se efter, i tron att geväret är oladdat, och avfyrar den andra pipan.
Gemensamt för de här misstagen är att jägaren inte ser efter utan antar eller minns.
