Ju mer fällt vilt desto mer viltkött

Det finns en efterfrågan på mera viltkött. Genom att sköta viltstammarna så, att de producerar ett större jaktbyte skulle det finnas mera viltkött också för markägare och försäljning.

Viltkött är en uppskattad och eftertraktad råvara i det finländska köket. Enkäter visar att en majoritet av finländarna gärna skulle äta mera vilt än de gör idag. Viltet betraktas dessutom allmänt som ett mera etiskt och ur klimatsynvinkel hållbarare köttalternativ.

Vi kartlade vad jaktföreningarna gjorde med sitt jaktbyte under säsongen 2023–2024.

En femtedel av föreningarna säljer kött

20 procent av dem som besvarade enkäten uppgav att de sålde viltkött, men skillnaderna mellan viltcentralsregionerna var stora. Köttförsäljning var vanligast i Egentliga Finland och Satakunta (48 procent av föreningarna). Även i Lappland var det vanligt med köttförsäljning; där sålde 35 procent kött.

I Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax var köttförsäljning däremot sällsynt. I Kajanaland var det bara två procent av besvararna som sålde viltkött. I Norra Karelen var andelen 5 % och i Norra Savolax 7 %.

Nästan var tionde vitsvanshjort såldes

I landet som helhet såldes i genomsnitt tre procent av älgarna. I Lappland såldes så mycket som tio procent, men i Kajanaland var andelen bara 0,3 procent.

Av vitsvanshjortarna såldes åtta procent. Mellan de fem viltcentralsregionerna som hör till vitsvanshjortens kärnområde var variationerna väldigt små beträffande andelen sålda hjortkroppar.

Av rådjuren såldes nästan två procent. Försäljningen var störst i Egentliga Finland; där låg andelen strax under fem procent.

Priserna

Värdet på en hel, slaktad älgkropp låg i genomsnitt på 9,90 euro per kilo (moms 0 %). På en sådan kropp är huvudet, skinnet, inälvorna och klövarna borttagna. Förutom köttet innehåller kroppen ben, brosk och annat som vanligen inte äts.

Priset på älgkött visade en överraskande liten variation och låg med 95 procents sannolikhet inom spannet 9,60 till 10,20 euro per kilo.

Vitsvanshjortarna såldes för genomsnittspriset 7,60 euro per kilo. Försäljningspriset låg med 95 procents sannolikhet mellan 6,10 och 9,00 euro per kilo. Genomsnittspriset på rådjurskött låg på 6,50 euro per kilo och med 95 procents sannolikhet mellan 5,50 och 7,50 euro per kilo.

Markägarna fick mera kött

Markägarna fick i genomsnitt 13 procent av de fällda älgarna. I Nyland fick markägarna 30 procent av älgarna och i Kajanaland 25 procent. I Kust-Österbotten delades bara sju procent av de fällda älgarna markägarna.

Av de fällda vitsvanshjortarna fick markägarna i genomsnitt åtta procent. I Nyland fick markägarna 14 procent av kropparna och i Norra Tavastland elva procent. I Kust-Österbotten fick markägarna mindre än två procent och i Satakunta mindre än fyra procent.

Av de fällda rådjuren fick markägarna i genomsnitt fem procent. De största andelarna av bytet tillföll markägarna i Egentliga Finland, Nyland och Norra Tavastland.

Större avskjutning ger mera kött åt markägare och till försäljning

Vi fann klara samband mellan bytesstorleken och antalet sålda kroppar. Den statistiska analysen visade att ju större mängd fällda klövdjur per jägare desto större mängd sålda klövdjur.

Likaså korrelerar bytesmängden per tusen hektar med antalet sålda klövdjur. Mängden kött som ges åt markägarna korrelerar med mängden fällda klövdjur på samma sätt som med mängden sålda kroppar.

Köttet som markägaren får

Utifrån bytesanmälningarna vet man hur många klövdjur som blir fällda varje år. I samband med bytesanmälan antecknas också slaktvikter.

Av enkätsvaren kan vi dra slutsatsen att det under jaktåret 2023–2024 såldes ungefär 120 000 kilo älgkött med ben och ungefär 160 000 kilo kött av vitsvanshjort.

Enligt de angivna försäljningspriserna uppgick det sålda köttets värde till sammanlagt cirka 2,4 miljoner euro (moms 0 %). Två tredjedelar av hjortdjursköttet som säljs i vårt land kommer från Egentliga Finland, Satakunta, Lappland och Nyland. En fjärdedel kommer från Egentliga Finland.

På motsvarande sätt gavs ungefär 560 000 kilo älgkött åt markägarna, cirka 150 000 kilo kött av vitsvanshjort och cirka 12 000 kilo rådjurskött. Värdet på köttet som gavs åt markägarna uppgick till sammanlagt cirka sju miljoner euro (moms 0 %).

Värdet på köttet som gavs åt markägarna uppgick till i medeltal 0,25 euro per hektar. De nyländska markägarnas kött var det värdefullaste; 1,00 euro per hektar. I Norra Karelen noterades det lägsta värdet på hjortdjursköttet som gavs åt markägaren; 0,15 euro per hektar.

Nästan 40 procent av hjortdjursköttet som gavs åt markägarna kom från Lappland, Nyland och Egentliga Finland.

Av andra studier vet vi att jaktarrendet till markägarna betalas också i pengar och talkojobb, förutom genom kött.

Större samhällsnytta är möjlig

Genom att upprätthålla viltbestånd som avkastar större bytesmängder kan man få större nytta av jakten för samtliga parter. Enkätsvaren visar att markägarna skulle få mera kött om klövdjursstammarna skulle avkasta fler bytesdjur. Om bytestätheten skulle öka, skulle det också finnas mera kött till försäljning, alltså till samhälleligt nytta. I andra nordiska studier har det visat sig att också självförsörjningsgraden kan höjas genom att utöka utnyttjandet av viltkött.

Mitä omassa seurassasi tapahtuu hirvi- tai valkohäntäpeurasaaliille? Kerro kommenteissa.