Begränsningen av blyet i patroner

Echa föreslår inte något förbud mot jakt utan syftet är att göra jakten hållbarare än förut. Echa kontaktar bland annat nationella och internationella jägarorganisationer, sportskytteorganisationer, vapenindustrier, forskare, medborgarorganisationer och övervakningsmyndigheter i medlemsländerna.

I februari ordnade Echa en workshop i Helsingfors för representanter för europeiska och internationella jägar- och sportskytteorganisationer och vapenbranschen. Från finsk sida deltog bland annat Jord- och skogsbruksministeriet, viltcentralen och ammunitions- och vapenindustrin. Syftet var att samla in synpunkter och vetenskapliga forskningsresultat. Under workshoppen visade det sig tydligt att frågan är komplicerad och att det finns skillnader i traditioner och jaktkultur.

Varför bly?

Blyet är ett giftigt ämne. En allt för stor exponering för bly skadar hälsan, och barn och gravida kvinnor är särskilt känsliga. Blyet är neurotoxiskt och skadligt för den reproduktiva hälsan. Det är ett faktum att blyet sänker intelligensen hos exponerade barn och att det inte går att beräkna någon säker undre gräns där en exponering inte skulle få skadliga konsekvenser.

I miljön kan blyet hamna i näringskedjan exempelvis genom blyhagel som sprids i naturen eller på skjutbanor där blyet når grundvattnet. På jakt kontaminerar blyet köttet kring träffen och gör det odugligt till föda. Av det här skälet förbjöds blyhaglen vid jakt på sjöfågel i vårt land redan 1996.

Genom jakten hamnar uppskattningsvis 20 000 ton bly i den europeiska naturen. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att mellan en och två miljoner fåglar årligen dör av blyförgiftning.

I både Finland och EU hanteras riskerna med blyanvändningen på flera olika sätt, bland annat för bränsle, målfärger, livsmedel, smycken och andra konsumtionsvaror. För arbetsrelaterad exponering har det ställts upp ett gränsvärde som ska följas också på bland annat skjutbanor inomhus.

Blyet vid jakt i olika europeiska länder

I flera europeiska länder har det redan i många år varit förbjudet att jaga sjöfågel med blyhagel. Som bäst diskuteras i Bryssel ett förbud mot blyhagel i våtmarker som skulle omfatta hela EU. Det vore förnuftigt med ett enhetligt förbud mot blyhagel i samtliga EU-länder eftersom majoriteten av sjöfåglarna är flyttfåglar.

Bestämmelserna om användningen av bly vid jakt på andra platser än i våtmarker varierar en hel del i medlemsländerna. I bland annat Danmark och Holland råder det numera ett totalförbud mot blyhaltiga patroner. I flera andra EU-länder begränsas användningen av bly bara vid vattendrag medan vissa medlemländer inte har lagstiftat alls mot blyet.

Eftersom det redan är förbjudet att använda bly vid sjöfågeljakt och i somliga länder också i torra marker så finns det alternativa material för patronerna och även praktisk erfarenheter av sådana. Det är inte ovanligt att jägare inte vill ha något bly alls i sitt byte och de har därför frivilligt övergått till giftfri ammunition. Ingenstans har övergången dock gått smärtfritt.

Echa uppmuntrar till frivillig övergång, men myndigheten jobbar också för att främja innovationer inom den europeiska industrin och säkerställa rättvisa förutsättningar för företag att fungera på hela EU-marknaden. Därför betraktas ärendet av EU som en helhet.

Syftet är inte att förbjuda jakt eller skytte

“Echa förespråkar inte något förbud mot jakt. Myndighetens förslag är inte heller politiska utan bygger alltid på bästa tillgängliga vetenskapliga information. En begränsning i enlighet med EU:s kemikalieförordning REACH kan dessutom betyda annat än ett förbud mot användning”, förklarar enhetschef Matti Vainio på ECHA.

Det är till exempel möjligt att det på skjutbanor där man använder blyhaltig ammunition hädanefter kommer att krävas ändamålsenliga riskhanteringssystem i samtliga EU-länder. På det här viset förhindrar vi att giftiga ämnen hamnar i naturen och grundvattnet. I Finland har vi redan hunnit långt på den här vägen.

Hur framskrider ärendet?

“Innan Echas förslag går vidare till ett politiska beslut ska de främsta vetenskapliga experterna på kemikalierisker och socioekonomiska konsekvenser ge sin oberoende åsikt om förslagen. Dessutom träffar Echa samtliga parter en gång till när ett eventuellt begränsningsförslag är klart. De här synpunkterna beaktas i det slutliga förslaget. Mötena sker tidigast i slutet av året”, uppger Mark Blainley som är chef på den enhet på Echa som bereder begränsningsförslagen.

Därefter går förslaget vidare till EU-kommissionen där medlemsstaterna fattar ett beslut i ärendet. Om begränsningsförslaget går vidare och ett beslut fattas så träder det i kraft tidigast i slutet av 2022. Sannolikt skulle förslaget också inkludera undantag och övergångstider.