Webbinarieserie om vargfrågor

Inom projektet VargLIFE ordnades en serie med tre webbinarier för samarbetsgrupperna för vargrevirområdena, med inledande anföranden av experter samt livliga diskussioner.

För arrangemangen ansvarade projektpartnerna under ledning av Finlands viltcentral. Under evenemangen hölls presentationer av representanter från jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, polisväsendet och Finlands viltcentral.

Nyheter om stamförvaltningen under kontroll

Under det första evenemanget lades fokus på fastställandet av referensvärden för gynnsam bevarandestatus för vargstammen samt förutsättningar för hållbar jakt i stamvårdande syfte. Dessutom gick man igenom arbetsfördelningen mellan polisen och Finlands viltcentral i situationer gällande stora rovdjur.

Eftersom diskussionen om de aktuella frågorna var livlig fortsatte man diskussionerna i smågrupper med att i synnerhet fundera över hur informationen kunde förmedlas vidare inom revirområdena. Bland arbetsgruppernas synpunkter betonades vikten av kunskapsbaserade inledningsanföranden, men att förmedla ett lättfattligt budskap vidare utifrån framställningarna till de egna nätverken upplevdes vara svårt. I revirområdena behöver man fortfarande informera om arbetsfördelningen mellan myndigheterna, för att alla ska känna till vem de ska kontakta till exempel när en varg har rört sig på en gård.

Uppföljningen av vargstammen stöds av arbetsgrupperna

Under det andra webbinariet behandlades uppskattningen av vargstammen samt frivillig insamling av observations- och DNA-material. I arbetsgrupperna ansåg man bland annat att utvecklingen av nätverket av rovdjurskontaktpersoner inom projektet VargLIFE var viktigt. Samtidigt var man bekymrad över hur man kan upprätthålla medborgarnas engagemang gällande anmälning av observationer och kontaktpersonernas motivation att fungera som en del av nätverket.

Den utvidgade DNA-insamlingen fick beröm för att ha förbättrat stamuppskattningens tillförlitlighet, och flera grupper hade planerat metoder för att stödja insamlandet under pågående insamlingssäsong. Man önskade emellertid mera information av regionalt intresse på vargindividnivå. Efter evenemanget har Naturresursinstitutet publicerat ett revirspecifikt sammandrag över resultaten från insamlingsperioden 2020-2021.

Uppskattningen av vargstammen samt populationsmodelleringen konstaterades vara en komplicerad helhet, som var svår att förklara vidare. Naturresursinstitutets modeller ansågs emellertid vara högklassiga. Ett exakt, vetenskapligt analysarbete är en förutsättning även för politiskt beslutsfattande gällande exempelvis jakt i stamvårdande syfte, vilken måste uppfylla krav enligt lagstiftning och rättspraxis.

Revirsamarbetet blickar framåt

På det sista webbinariet kartlades behovet av utveckling av revirsamarbetet och idéer för nya verksamhetssätt lades fram. Arbetet med att förebygga skador är vid sidan av informationsförmedling revirsamarbetsgruppernas viktigaste uppgift, och man lovade att stödja detta även inom projektet VargLIFE.

Gruppernas arbete i de handledande verksamhetsanvisningarna ansågs kunna förbättras: arbetsgruppernas roll som lokal aktör för förvaltningen av vargstammen bör tydliggöras i synnerhet för medborgare i vargområden. Arbetsgruppernas medlemsgrund ansågs vara lagom bred, men ställvis önskade man att exempelvis myndigheterna skulle delta i verksamheten.

Ett mål för webbinarieserien var att erbjuda arbetsgrupperna möjlighet att bilda nätverk med övriga grupper. Mycket tid hade reserverats för diskussioner i smågrupper, och deltagarna utbytte aktivt erfarenheter och synpunkter.

Varje evenemang hade över 30 deltagare, och totalt nådde evenemangen över 50 arbetsgruppmedlemmar över hela Finland.

Ytterligare information om revirsamarbete.

Revirsamarbetsgrupperna ett lokalt språkrör i vargfrågor

Verksamhetsmodellen för de lokala revirsamarbetsgrupperna är en av åtgärderna i förvaltningsplanen för vargstammen år 2015. Efter publiceringen av planen har Finlands viltcentral tillsammans med de regionala viltråden och jaktvårdsföreningarna sammanställt 30 arbetsgrupper i olika delar av landet. I november 2021 har avtalats om grundandet av två nya grupper.

Grupperna utgörs av lokala intressentgrupper i anknytning till förvaltning av vargstammen, av vilka var och en har en representant. Arbetsgruppernas centrala uppgift är att skapa en helhetsbild av vargsituationen i området och planera metoder med vilka skador orsakade av varg kan förebyggas. Verksamheten leds av Finlands viltcentral, men de praktiska tillvägagångssätten är i gruppernas egna händer.

I arbetsgrupperna strävar man efter att med hjälp av diskussion sammanjämka olika synpunkter på varg samt lyfta fram eventuella problem. Grupperna kan om de önskar ge utlåtanden både lokalt och riksomfattande i frågor med anknytning till förvaltningen av vargstammen.

Vad är målet för verksamheten?

Revirsamarbete ingår också i den nyaste förvaltningsplanen för vargstammen, och gruppernas verksamhet utvecklas fortsättningsvis. Inom projektet VargLIFE ordnas seminarier för arbetsgrupperna och uppdateras gruppernas verksamhetsanvisningar.

När vargstammen breder ut sig till nya områden är det sannolikt att flera arbetsgrupper grundas. Eftersom samexistens med detta stora rovdjur ställvis orsakar kniviga utmaningar, torde det finnas behov av revirsamarbete även i fortsättningen.