Viltet som en del av biologisk mångfald och välbefinnande

Förvaltningsplanerna har blivit ett centralt verktyg för genomförandet av viltpolitiken under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. För det praktiska genomförandet av förvaltningsplanerna har man sökt omfattande utomstående finansiering. Den vård av viltstammarna som jägarna utför ses som en del av fältet för naturskydd och naturvård i praktiken.

Detta arbete har ökat i anseende i det finländska samhället, och de projekt som Finlands viltcentral genomför, såsom Hembygdsvåtmark Life, det samnordiska mårdhundsprojektet och det av oss framtagna konceptet för viltskogsvård, har banat väg för ett mer allmänt tänkesätt om aktiv naturvård. Jakt kan också vara naturskydd.

Det är glädjande att se att även statsmakten har beaktat jägarnas roll. I det nya regeringsprogrammet betonar miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet tillsammans vården och skyddet av livsmiljöer för att öka naturens mångfald.

Viltförvaltningens åtgärder för förbättrande av sjöfåglarnas livsmiljöer anvisas för första gången betydande finansiering i statens budget. Finansieringen används för att skapa nya livsmiljöer för sjöfåglar och minska stammarna av främmande rovdjur, d.v.s. mink och mårdhund. I den nya samarbetsformen deltar förutom viltcentralen åtminstone Finlands miljöcentral, Finlands Jägarförbund, Forststyrelsen, Natur- och viltvårdsstiftelsen, Finlands viltvårdsstiftelse samt fågelskådarna. En stor insats riktas också till stödet av talkoarbete bland lokala jägare.

Det EU-finansierade projektet Välmående av vilt som i våras startade på områdena med vitsvanshjort i sydvästra Finland är nu i full gång. Avsikten med projektet är att utreda möjligheterna att använda den rikliga stammen av vitsvanshjort på jaktföreningars och jaktsällskaps områden. Målet är att med hjälp av denna viltresurs skapa välbefinnande på landsbygden. För närvarande upplevs den rikliga stammen av vitsvanshjort på många orter endast som en nackdel, och avsikten är att få till stånd en ändring i det avseendet.

Finländsk jakt har huvudsakligen organiserat sig i jaktföreningar eller jaktsällskap, vilkas möjligheter att i egenskap av allmännyttiga aktörer omvandla viltresurser exempelvis till ekonomisk välfärd är väldigt begränsade. Projektet strävar efter att hitta bästa praxis för ordnande och utökande av jakten samt för erbjudande av jaktmöjligheter till de jägare som saknar sådana. Projektet strävar samtidigt efter att skapa metoder för att det finländska viltköttet ska hitta fram även till andra konsumenter än jägare.

Projektet har redan producerat en högklassig handbok i försäljning av viltkött, i vilken man går igenom de krav som ställs vid försäljning av viltkött.

Jarkko Nurmi, vilthushållningschef och Klaus Ekman, kommunikationschef, Finlands viltcentral