Utbildningar och enkäter för bättre fungerande stamreglering

Inom projektet för utveckling av älgförvaltningsområdenas verksamhet har man under det senaste året utrett behoven av uppdatering av älgförvaltningsområdena, effektiviserat utarbetandet av beskattningsplaner och producerat nya planeringsverktyg samt gett bakgrundsfakta till fastställandet av hjortdjursmålen och lyft fram skötseln av flerartsbestånd.

På områden med tät stam av vitsvanshjort har projektet gett sitt stöd till ökat antal jaktlicenser och genomförandet av det rekordstora bytet förra säsongen. Projektet har en viktig roll också för att implementera insamlandet av observationer som behövs för uppskattningen av hjortstammen.

Utbildning vid undantagsförhållanden

Projektets kärna är att erbjuda utbildning, med vilken man förutom jägare också har betjänat övriga medborgare och intressegrupper. Utbildningarna har behandlat till exempel hjortdjursarternas biologi och beskattningsplanering, användning av tjänsten Oma riista, nyttjande av hjortdjursdata, skötsel av flerartsbestånd, jaktledning och förebyggande av hjortdjursskador.

Våren 2020 var man tvungen att tillägna sig ny utbildningspraxis, eftersom man på grund av coronapandemin inte kunde genomföra närstudier. Med webbinarier nådde man stora mängder deltagare, säkert också sådana som inte hade deltagit i närstudier. Långt över hundra webbinarier har arrangerats, och tusentals personer har deltagit i dem. Webbinarier kommer förmodligen att vara ett alternativ till närstudier också i framtiden.

Utbildningsmaterialen har producerats för att hålla över tid. Förutom de material och videor som finns på tjänsten Viltinfo.fi har man också producerat tryckprodukter, såsom förnyade artspecifika planscher och terrängdugliga handböcker för identifiering av hjortdjurens åldersklasser och selektiv beskattning.

Vad anser markägarna?

För att utveckla regleringen av hjortdjursstammarna förutsätts information om regleringens konsekvenser för olika aktörer. Markägarna är i egenskap av innehavare av jakträtt den viktigaste intressegruppen, eftersom de möjliggör jakten på hjortdjur. För- och nackdelarna med hjortdjuren fördelar sig emellertid inte jämnt i samhället, vilket gör att åsikterna i anknytning till hjortdjur varierar också bland markägare.

I början av 2021 genomförde Finlands viltcentral en markägarenkät för att kartlägga markägarnas nöjdhet med stamförvaltningen av hjortdjur. Målet är att ta reda på hur olika bakgrundsfaktorer påverkar markägarnas inställning.

Enkätresultaten har ännu inte analyserats. Utifrån svarsfördelningen kan man emellertid göra försiktiga tolkningar av hur åsikterna fördelas. Enkätresultaten presenteras senare i tidningen Jägaren.

Inställningen till hjortdjursstammarnas storlek

Med hjälp av enkäten kartlades åsikterna om storleken på älg- och vitsvansstammarna i närheten av den egna fastigheten. I fråga om älg förekom inga tydliga regionala skillnader i svaren. Cirka 10 procent av respondenterna ansåg älgstammen vara för liten generellt, cirka 40 procent ansåg den vara lagom stor och cirka 50 procent ansåg att älgstammen är för stor. Beträffande vitsvanshjort var motsvarande fördelning cirka 10, 30 och 60 procent, men de regionala skillnaderna var tydligare. På områden med tät vitsvansstam framgår behovet att minska stammen. Däremot fördelas synpunkterna jämnare på områden med gles vitsvansstam, dvs. en del av markägarna önskar en rikligare stam.

Hälften av respondenterna var nöjda med skötseln av älgstammen i närheten av den egna fastigheten. Älgstammen har på många håll varit rikligare än måltätheten under de senaste åren, och man har strävat efter att minska stammen. Enligt den senaste stamuppskattningen minskade Finlands älgstam med cirka 11 procent jämfört med föregående år.

Med förvaltningen av vitsvansstammen var respondenterna aningen mera missnöjda än nöjda, även om en tredjedel av respondenterna hade en neutral inställning. Stammen av vitsvanshjort uppskattas ha ökat cirka 15 procent jämfört med föregående år.

Många respondenter jagar

Enkäten skickades regionvist enligt slumpmässigt urval till över 56 000 markägare. Ungefär 90 procent av respondenterna hade arrenderat ut sin mark för hjortdjursjakt och cirka 40 procent uppgav sig äga också åker. Hälften av respondenterna utövar eller har utövat jakt.

Det treåriga projektet för utveckling av älgförvaltningsområdenas verksamhet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet och avslutas i slutet av 2021. Nio visstidsanställda älgförvaltningsområdesplanerare i olika delar av landet arbetar med projektet.