Tassen: Ett system för rovdjursdata
Systemet med rovdjurskontaktpersoner har funnits ända sedan 1978 i vårt land. Det dåvarande nätverket bildades av personer i jaktvårdsföreningarna som aktivt sysslade med rovdjursfrågor. Observationerna antecknades på papper och platsen märktes ut på en karta. Tre gånger om året skickades informationen till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, där den sparades. Då handlade det enbart om att bistå forskningen, men sedan dess har systemet utvecklats. Samtidigt har också systemets roll förändrats och i flera avseenden blivit mera krävande.
Systemet Tassen inleddes år 2009 som ett svar på behovet av att inhämta färsk information om de stora rovdjuren snabbare och för en större grupp användare. Tassen konstruerades så, att kontaktpersonerna kunde spara och granska observationerna på nätet. Efter hand som informationen blev tillgängligare började den intressera fler än forskningen, viltförvaltningen och rovdjurskontaktpersonerna.
Informationen som skrivs in i Tassen
Sammanlagt är det ungefär 2600 rovdjurskontaktpersoner som skriver in observationsdata i Tassen. Det här betyder i genomsnitt nio kontaktpersoner i varje jaktvårdsförening. Det årliga antalet observationer har stigit sedan millennieskiftet från 10 000 observationer till drygt 80 000 (2016). Observationerna i sig har dock förblivit i stort sett oförändrade.
Observationsmaterialet består av observationer av de landlevande stora rovdjuren; järv, lodjur, björn och varg. Till en observation hör alltid data om tid och plats. Dessutom finns där uppgifter om sådant som djurets åldersklass och rörelseriktning, antalet individer och observationstyp. Det sistnämnda kan handla om spår, rester av föda, olycksfall, okulära observationer eller viltkamerabilder.
Informationen som sparas är positionsuppgifter på individnivå och kan inte som sådan bestämma exempelvis en populations storlek eller utbredning. Först måste informationen bearbetas och förädlas. Observationerna ingår i faktaunderlaget vid arbetet med att göra upp de årliga uppskattningarna av rovdjursstammarnas storlek och struktur, och utbredningskartorna.
Vem använder informationen?
Tassen är inte något offentligt system. Det är bara behöriga och registrerade användare som kan skriva in observationer av stora rovdjur och dessutom ha tillgång till andras observationer.
Det är Finlands viltcentral som beviljar användarrättigheterna för utbildade och utnämnda rovdjurskontaktpersoner medan Naturresursinstitutet beviljar åt övriga, däribland olika myndigheter. En stor del av Tassens användare är jägare som är utsedda av jaktvårdsföreningarna och utbildade av Finlands viltcentral. Jägarna utgör den största gruppen som skriver in data. Bland de övriga som använder systemet finner vi forskare, viltförvaltningen, Forststyrelsen, renbeteslagen och polisen. Förhandlingar har inletts med gränsbevakningen om ett utökat samarbete.
Delning av Tassen-information
En rovdjurskontaktpersons viktigaste uppgift är att samla in och säkra information om de stora rovdjuren som rör sig i hans område. Informationen ska ha en så god täckning som möjligt och vidarebefordras till forskningen genom Tassen.
När en användare skriver in en observation överlåter han (eller hon) utan förbehåll äganderätten till informationen till Naturresursinstitutet. Informationen som införs i Tassen är hemligstämplat forskningsmaterial. Användarna har godkänt användningsvillkoren, som förbjuder delning av information till tredje part.
Även om begränsningarna är väldigt strikta för detaljerade observationsdata så är det ändå möjligt att dela Tasseninformation. Det ingår i rollen som rovdjurskontaktperson att dela korrekt information om de stora rovdjuren. Begränsningarna gäller så kallade rådata, det vill säga obearbetad information om platser och andra detaljer. Även om det inte är tillåtet att dela detaljerad information som har hämtats från Tassen så är det önskvärt att vi förmedlar allmänt formulerad information om rovdjursläget till allmänheten och medierna.
För den som ansöker om dispens för ett stort rovdjur kan vi ge ett utlåtande om rovdjursläget i det aktuella området, som bygger på den här observationsinformationen. Men en informationsförteckning eller en karta får inte som sådan hämtas direkt från Tassen och förmedlas till en person som ansöker om dispens. Det är dessutom onödigt att bifoga rådata till en dispensansökan eftersom Finlands viltcentral får de uppgifter som behövs om stammen och skadorna från Naturresursinstitutet och Viltskaderegistret, som myndigheterna använder.
I tjänsten riistahavainnot.fi har allmänheten möjligheter att studera observationsmaterialet som har skrivits in i Tassen. Där har rådatan i punktform generaliserats till rutor om 5×5 km för de senaste två månaderna. Varje ruta visar antalet observationer och tidpunkten för den senaste observationen. Det går inte att beräkna antalet djur i området med ledning av den här informationen.
Samuli Heikkinen, forskare, Naturresursinstitutet
Olli Kursula, jaktchef, Finlands viltcentral
