Positiv inställning till jakt

Taloustutkimus utredde på uppdrag av Finlands viltcentral finländarnas inställning till jakt under försommaren 2023. Mer än hälften (60 %) av finländarna svarar att de har en ganska eller mycket positiv inställning till jakt.

En fjärdedel av finländarna förhåller sig mycket positivt till jakt. Andelen som förhåller sig kritiskt är fortsatt liten, kring 12 procent.

Inställningen är mer positiv bland de yngre (62 %, 15–44-åringar) och geografiskt sett i norra och östra Finland (70 %) samt i västra Finland (67 %). Inställningen till jakt är minst positiv bland invånare i Helsingfors-Nyland (48 %) och bland 60–79-åringar (58 %).

Också attityden till viltkött är positiv, eftersom 69 procent anser att vilt är det mest etiska och klimathållbara köttet. Många (57 %) skulle vilja äta mer av det än vad de gör idag, men bara en femtedel (20 %) tycker att viltkött är lätt att få tag i.

Bandet till jakt och jägare fortsatt stark

Finländare har fortfarande ett starkt band till jakt, eftersom 65 procent av respondenterna sade sig känna en jägare och 12 procent har egen erfarenhet av jakt.

Bland männen deltar 46 procent i jakt eller är intresserade av jakt. Bland kvinnorna är motsvarande andel 25 procent. Endast två procent av finländarna har ingen erfarenhet av jakt, känner ingen jägare och är inte intresserade av jakt.

Stora rovdjur och jakt delar åsikterna

Under hösten har det varit en exceptionellt aktiv offentlig debatt om stamvårdande jakt på stora rovdjur. De lodjurdispenser som Finlands viltcentral beviljade har överklagats i stor omfattning till förvaltningsdomstolarna och det är troligt att lodjursjakten inte kommer att kunna genomföras under innevarande jaktsäsong, även om Naturresursinstitutet bedömer att lodjursstammen skulle klara den planerade jakten.

I slutet av oktober konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i sitt beslut att de dispenser som beviljades för björnjakt 2022 stred mot lagen, det vill säga enligt HFD:s tolkning uppfylldes inte grunderna för beviljande av dispenser enligt kraven i EU:s habitatdirektiv. Enligt viltcentralens uppfattning är lagen öppen för tolkning. Nu verkar det som att, baserat på finsk rättspraxis, stamvårdande jakt baserad på EU:s habitatdirektiv som upprättades 1992 inte är möjlig utan ändringar i direktivet och dess bilagor. Detta har väckt mycket besvikelse och upprorskänslor hos en del av jägarna.

I Taloustutkimus enkät svarade majoriteten av finländarna (66 %) att det måste vara möjligt att reglera stammarna av stora rovdjur genom jakt. Hälften av de tillfrågade (50 %) ansåg att det är tillåtet att döda ett stort rovdjur som kommit in på en gård. Hälften av kvinnorna svarade att de var rädda för stora rovdjur (björn 50 % och varg 51 %) och ungefär en tredjedel av männen uppgav sig vara rädda för stora rovdjur (björn och varg 32 %).

I fråga om uppskattningar av stammarna av stora rovdjur litar finländarna mer på forskarna än på jägarnas synpunkter (51 %) och en stor majoritet (73 %) anser inte att tjuvjakt på stora rovdjur är acceptabelt, även om lagliga tillstånd inte skulle beviljas.

I enkäten intervjuades totalt 1 063 personer under perioden 7.4 – 10.5.2023. Enkäten har till största delen av frågorna också genomförts åren 2004, 2013 och 2018.