Kommer skärgårdskulturen att förlora värdefulla jaktmöjligheter?

Miljöministeriet har begärt utlåtanden om inrättandeförordningen för områdena. Områdena som är större än 100 hektar grundas med en förordning utfärdad av statsrådet och där kan jakt tillåtas enligt fredningsbestämmelserna i förordningen.

För många jägare som inte äger mark är jakten i de allmänna vattenområdena i Finska viken den enda jaktmöjligheten de har i sina hemtrakter. Ett stort antal skär där det förr var tillåtet att jaga sjöfågel och säl har blivit fredade i tidigare förordningsprocesser och har således fallit bort från jakten.

Även i Mellersta Österbotten, i Uleåborgstrakten i Norra Österbotten och i Södra Lappland pågår liknande processer för att grunda naturskyddsområden. Riktlinjerna som stakas ut för havsområdena kommer dessutom att bilda underlag för beredningen av skyddsbestämmelser för de övriga kustområdena.

Gudingjakten hotad

Jakten på alfågel, ejder, gräsand och knipa skulle i större delen av de allmänna vattenområdena vara tillåten under tiden 10.9 till 31.12. Enligt enkäten som riktades till jägarna är de här arterna eftertraktade för jägarna i de sydliga havsområdena. Enligt utredningen jagar jägarna dessutom gärna skrake, bläsand, kricka och gäss. Jakten på de här arterna och guding, det vill säga ejderhanar, upphör om det inte blir ändringar i bestämmelserna.

Skyddsområdena som ska grundas omfattar nästan hälften av de allmänna skären i Nyland. För gudingjakten är västra Finska viken det viktigaste jaktområdet på hela det finska fastlandet. Över hälften av skären i området Ekenäs-Ingå-Kyrkslätt omfattas av begränsningar. Naturskyddsområdena som nu grundas fråntas förutsättningarna för den här jaktformen som har ett stort värde för skärgårdskulturen.

Enligt Forststyrelsens rapport om jakten på havsfågel vid finska sydkusten jagar ungefär en tredjedel av de fågeljägare som jagar i statens vattenområden i Finska viken guding. I inrättandeförordningen borde det alltså införas en ändring som gör det möjligt att jaga guding under tiden första till femtonde juni. Gudingjakten är noggrant reglerad i jaktlagstiftningen och är en geografiskt avgränsad jaktform som, om den bedrivs enligt lagens bokstav, inte vållar skärgårdsnaturen någon skada.

Ejderjakten på hösten uppväger inte de jaktmöjligheterna som går förlorade om gudingjakten upphör. I praktiken förekommer det inte några ejderhanar i de nyländska havsområdena på hösten. I den uppdatering som nyligen gjordes i rödlistningen av hotade arter klassades ejdern som sårbar (VU) eftersom antalet ejderindivider har minskat drastiskt. Stammen har ett enormt överskott av hanar (70:30), vilket betyder att jakten borde inriktas på hanarna för att vara maximalt hållbar. Även HELCOM har uttryckligen rekommenderat att jakten ska koncentreras till hanarna

Säljakten skulle i praktiken upphöra

Jakten och fisket utgör hörnstenar i en levande skärgårdskultur. Ett av syftena med att grunda naturskyddsområden är att stärka den här kulturen. Inrättandeförordningarna borde i högre grad än vad som nu är fallet ta hänsyn till förutsättningarna för jakt och fiske i de naturskyddsområden som ska grundas och i de omgivande områdena. I sin nuvarande form skulle bestämmelserna förvärra situationen för skärgårdskulturen genom att allvarligt urholka möjligheterna till sjöfågeljakt och förhindra en reglering av gråsälsbeståndet, som skadar fisket.

Säljakten utgör en karaktäristisk del av skärgårdskulturen. Om det inte införs några ändringar i förslagen till fredningsbestämmelser så kommer gråsälsjakten i de nya skyddsområdena i praktiken att upphöra. Enligt förslaget, som har varit ute på remiss, kommer jakt på gråsäl att tillåtas enbart under tiden 10.9 till 31.12. Under de senaste åren har bara en dryg procent av de skjutna sälarna i Nyland blivit fällda under den här tidsperioden. Dessutom kommer jakten att bli förbjuden året om i de bästa jaktområdena, i form av områden där gråsälsjakt är förbjudet och som landstigningsförbud.

Gråsälarna orsakar omfattande skador för fisket. Merparten av de fällda gråsälarna skjuts på våren och försommaren. Jakten borde därför inte begränsas i vare sig tid eller rum. I stället borde gråsälsjakten tillåtas i enlighet med jaktlagstiftningen, på samma sätt som i Bottenhavets nationalpark.

Vi måste bevara jaktmöjligheterna

Med en förordning ska det bli tillåtet att reglera bestånden av mink och mårdhund i de allmänna vattenområdena och de bästa fågelvattnen under tiden 10.9 till 31.3. Det här är livsviktigt för fågellivet i skärgården. Riktningen är den rätta även om jakttiden borde vara längre för att jägarna ska hinna tömma områdena på rovdjur innan fåglarna inleder häckningen.

Hur beredningen av förordningen utfaller är en ödesfråga för skärgårdskulturen. Miljöministeriets och statsrådets vägval avgör om jakten får en fortsättning och vilka möjligheter vi får att reglera bestånden av djur som orsakar skador. Vi bör därför uppmärksamt följa med utvecklingen och jobba för att strategierna för jakten blir lyckade!

Naturskyddsområden som grundas i Nyland: http://www.metsa.fi/uusimaa-suojelualueita

Rapporten Merilinnustus Suomen etelärannikolla: https://julkaisut.metsa.fi/julkaisut/show/1908

Rapporten Merilinnustus Suomen etelärannikolla: https://julkaisut.metsa.fi/julkaisut/show/1908

Nättjänsten Punainen kirja: https://punainenkirja.laji.fi/

Visa Eronen, jaktchef och Mikko Toivola, jaktchef, Finlands viltcentral