Jakten har medvind
Finlands viltcentral (och föregångaren Jägarnas centralorganisation) har i fyra decennier följt med allmänhetens inställning till jakten med undersökningar i enkätform. Materialet är unikt eftersom frågorna har varit i stort sett de samma under hela den här tiden. Resultaten är således jämförbara och ger oss en tillförlitlig uppfattning om vad finländarna tycker om jakten. Årets (2018) enkät gjordes av Taloustutkimus och fick in 1016 svar.
Det kommer kanske som en överraskning för somliga att finländarnas attityder till jakten är positivare idag än någonsin förut. Andelen personer med en negativ inställning har minskat under hela den långa undersökningsperioden.
I den första undersökningen, som gjordes 1986, var 48 procent av finländarna positiva till jakten medan 31 procent var negativa. I den senaste undersökningen uppgav 66 procent av svararna att de var positivt inställda medan bara 10 procent var negativa.
Undersökningen kartlade också finländarnas inställning till de stora rovdjuren. Regleringen av rovdjurens stammar genom jakt var allmänt accepterad; fyra av fem svarande godkände sådan jakt.
Dessutom har allmänhetens förtroende för viltforskningens uppskattningar av rovdjursstammarnas storlek ökat klart sedan den föregående enkäten (2013). Vi presenterar resultaten mera ingående i det här numret av För viltet.
Vad beror då den här positiva utvecklingen på? Svaret är enkelt: jägarnas verksamhet har blivit bättre sedan 80-talet. Till de viktigaste elementen i verksamheten hör betoningen på etiken i jakten, att jägarna deltar i inventeringarna av viltet för att trygga hållbarheten, att jägarna samarbetar med viltforskningen, att jägarna är engagerade i projekt för livsmiljöer och naturvård, och att jägarna jagar skadedjuren mink och mårdhund.
Allt detta kräver att jägarna ständigt ska vara beredda att ställa upp på talko för jakten och sitt jaktintresse. Det här är exceptionellt och vår särskilda finländska styrka!
Viltförvaltningen har genom sin verksamhet skapat eller stött de här verksamheterna. I detta nu utvecklar viltcentralen konceptet för det viltvänliga skogsbruket som vi har skapat, samarbetar med de övriga nordiska länderna för att förhindra att mårdhunden sprider sig till Skandinavien och arbetar för en ökad användning av viltinformation vid skötseln av hjortdjuren och hönsfåglarna. Vårt projekt Hembygdsvåtmark Life+ har nyligen fått det internationella jakt- och viltvårdsrådet CIC:s pris Markhor. Priset ges vart annat år till en person, organisation eller ett projekt för förtjänstfullt arbete inom naturvården och naturskyddet.
Arbetet fortsätter. Det är vår avsikt att i ännu högre grad än förut stöda jägarnas, jaktföreningarnas och jaktvårdsföreningarnas arbete på lokalplanet. Men på grund av de nya uppgifter som viltförvaltningslagen ålägger oss är det tyvärr ännu svårare än förut att hinna ut på fältet för att stöda det här arbetet.
På den här punkten vill vi ha en förändring! I vår (2019) inleder vi ett stort utvecklingsprojekt för skötseln av klövdjurens stammar. Syftet med projektet är främst att stöda verksamheten på lokalplanet. Vi visstidsanställer därför nio planerare för att stöda fältet. För viltet.
Jarkko Nurmi, vilthushållningschef, Finlands viltcentral
