Jägarna del av Helmi-programmets naturförvaltning

Livsmiljöprogrammet Helmi, som pågår till 2030, består av ett stort antal naturförvaltningsmässiga åtgärder för stärkande av naturens biologiska mångfald.

– Naturförlust är en av 2000-talets största utmaningar, vilken vi svarar på med mycket konkreta metoder. Restaurerings- och vårdåtgärder inriktas så effektivt som möjligt, säger miljöråd Päivi Gummerus-Rautiainen, programchef för Helmi,

Inom miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma program utförs bland annat iståndsättning av våtmarker och fågelvatten samt skötsel av vårdbiotoper och restaurering av myrar.

Eftersom de invasiva främmande arterna mink och mårdhund hotar fågelbestånd som häckar i närheten av vattendrag, anser Gummerus-Rautiainen att fångsten av dessa arter är en viktig del av skötseln av fågelvatten. Miljö- och viltförvaltningen samarbetar för genomförandet av helheten.

– Det att samarbetet mellan de olika aktörerna har kommit igång bra är en större sak för fågelstammarnas och fågelvattnens framtid än Helmi-programmet i sig, säger Gummerus-Rautiainen.

Fångst av främmande rovdjur en av restaureringsmetoderna

Inom programmet restaureras 200 för sjöfåglar viktiga skyddsområden med för området i fråga lämpliga metoder, såsom att slå gräs, muddra och vårdfiska. Fångst av främmande rovdjur är en av metoderna på fågelvattnen som hör till de 69 Natura 2000-områdena.

– Miljö- och viltförvaltningen har samma mål avseende restaureringsobjekten. Var och en bidrar med sitt eget kunnande för att skydda sjöfågelstammarna. Åtgärderna är avsedda att förbättra fortplantningsframgången i synnerhet för sjö- och strandfåglar som är hotade och på tillbakagång, berättar ledande expert Ilpo Huolman vid NTM-centralen i Nyland som ansvarar för Helmi-programmets fågelvattentema som helhet.

Finlands viltcentral och Forststyrelsen organiserar programmet fångst av främmande rovdjur inom projektet Helmi-främmande rovdjur. Av fågelvattnen har man skapat förvaltningszoner, av vilka Finlands viltcentral har fem och Forststyrelsen tre.

För varje förvaltningszon har man anlitat en planerare som bygger upp och koordinerar fångsten på fågelvattnen i området. För genomförandet av fångsten är frivilliga, yrkeskunniga jägare i en nyckelposition.

Jakt i nytt ljus

Till målen för Finlands viltcentrals naturförvaltnings- och naturskyddsstrategi hör att stärka jaktens position som delområde inom naturskyddet. Naturskyddsområdenas naturvärden vårdas med hjälp av vilthushållningsmetoder och samarbete, såsom avlägsnande av främmande rovdjur från fågelvatten och i närheten av dem.

– Framtidsvisionen, förutom de viltförvaltningsmässiga målen, är att jakten är en integrerad del av naturförvaltningen och naturskyddet. Tillsammans är vi mer än summan av våra verksamhetsfält, säger projektchef för Helmi-främmande rovdjur Kari Karhula från Finlands viltcentral.

Snart startar fångsten

Fångsten av främmande rovdjur startar först på de Helmi-objekt som har bäst utgångsläge för anordnande av fångst: på området finns intresse av fångsten och de lokala jaktföreningarna är positivt inställda till projektet. De lokala föresatserna är av avgörande betydelse, eftersom det behövs tillstånd av jakträttshavaren för fångst av främmande rovdjur.

Fångsten grundar sig på verksamhet i fångstgrupper som har utsetts för projektet. De första grupperna startar fångsten i oktober. De får utbildning, ersättning och fångstutrustning från Finlands viltcentral och Forststyrelsen.

– Koordinerad, yrkesmässig fångst utförs med en annan målmedvetenhet än hobbyfångst. Dessutom är det viktigt att den som verkar på naturskyddsområden förstår fångstens betydelse, säger Karhula.

Färre främmande rovdjur, fler sjöfåglar

Bytes- och fångstresultaten rapporteras, och forskare vid Åbo universitet följer upp resultaten.

– Minskad förekomst av mårdhund och mink betyder bättre överlevnadsmöjligheter för områdets sjöfåglar under vårens häckning. Genom fågelinventeringar följer man upp iståndsättningsåtgärdernas effekter på fågelbeståndet, säger Huolman.

Planmässighet och kontinuitet ökar fångstens effekt. Man strävar efter så enhetliga fångstområden som möjligt, så att det inte ska bildas fristäder för främmande rovdjur, ”rovdjursbanker”. Man önskar hjälp av jaktvårdsföreningarna i objektområdena för att skapa enhetliga områden för avlägsnande av rovdjur. På så vis kan rovdjursgruppen agera på hela fångstområdet.

– Projektet skapar nya broar mellan olika förvaltningsområden och inom dem. Vi gör alla vår egen del för de värdefulla fågelvattnen, och resultaten kommer att tala för sig, säger Karhula.

Läs mer om ämnet:

• Programmet Helmi (ym.fi)
• Projektet Helmi-främmande rovdjur (riista.fi)
• Främmande rovdjur och fångst av dem (vieraspeto.fi)