Björntassar i slagfällor
Det gångna året har varit exceptionellt i fråga om björnar som fastnat med tassarna i slagfällor avsedda för små rovdjur. Vad beror situationen på och hur kan vi förhindra att den upprepas?
Händelsekedjan startade i Finlands björnrikaste landskap Norra Karelen, där två björnhonor med slagjärn på tassen fångades på bild av viltkameror. Den ena honan hade med sig två över ett år gamla ungar och den andra hade fyra under ett år gamla ungar.
Senare upptäcktes slagjärnsbjörnar i Sonkajärvi, Parikkala och senast i Kihniö i Västra Finland.
Enstaka slagjärnsbjörnar har påträffats även tidigare år, men det har också varit år då det inte alls har förekommit. Olyckorna kan delvis förklaras av den i synnerhet i östra Finland historiskt sett stora björnstammen.
Mårdfångst med slagfälla – när då?
Nästan alla slagjärnsbjörnar har råkat ut för mårdfällor, som dödar bytet omedelbart och är 120 mm i diameter. Slagjärnet placeras inuti ett skyddande hölje, dit mården lockas med hjälp av bete. Eftersom björnen är allätare är den intresserad av dofterna och lockas också till fällor avsedda för små rovdjur. När ingången är öppen kan björnen trycka in ramen och fastna i slagjärnet.
Mårdjakt är tillåten 1.8–31.3. Mårdens päls är emellertid användningsduglig först i början av november. Det rekommenderas att man fångar mård med slagfälla i november-mars, då de flesta björnar är i ide.
Mårdfångst med slagjärn är populär i Norra Karelen, och fångsten bedrivs så gott som utan undantag under den rekommenderade tidsperioden. Olyckorna kan bero på att fångstredskap har glömts kvar i terrängen, varvid olycksrisken naturligtvis ökar.
Skräddarsydda lösningar
Ett av de viktigaste sätten när det gäller att undvika att björnar fastnar i fällorna är att förlägga mårdfångsten till tidsperioden för björnarnas vintersömn. Dessutom ska det skyddande höljet vara stängt i änden och försett med ett hål som får vara högst 70 mm i diameter. Ett ännu bättre alternativ är att övergå till användning av färdiga slagfällor i låda.
Det har visat sig att man kan bedriva fångst med slagjärn på ett säkert sätt även på områden med tät björnstam. Erfarna smårovdjursjägare i Norra Karelen har använt slagfällor i tiotals år på de bästa björnmarkerna utan olyckor.
Slagfälla ett viktigt redskap vid avlägsnande av mink
Slagjärn är viktiga vid minkfångst på värdefulla fågelvatten. Den invasiva främmande arten mink är en effektiv sjöfågelpredator och boförstörare. I synnerhet vid Finlands insjöar är fångst med slagjärn som dödar omedelbart den enda effektiva metoden att få minkstammen under kontroll.
Finlands viltcentral och Forststyrelsen har startat projektet Helmi-främmande rovdjur, inom vilket mårdhund och mink avlägsnas i stor skala från de viktigaste häckningsområdena för sjöfåglar. Inom projektet används kommersiella slagjärnsmodeller, i vilka slagjärnet är skyddat av en stabil fanerlåda. Storleken på ingången ska vara 70 mm, varvid risken för bifångst minimeras och man förhindrar eventuella utter- och björnolyckor.
Omfattande fångst med slagfälla kan genomföras på ett säkert sätt när man använder rätt metoder och redskap. Det centrala är att skydda fällorna med en låda, och säkerställa att slagjärnen har tillräckligt känslig utlösningsmekanism. Om ett stort rovdjur försöker ha sönder lådan, utlöses mekanismen och blir ofarlig innan lådan förstörs.
