Smittzoner upprättas i södra och sydvästra Finland på grund av fågelinfluensa
I Janakkala och Salo upptäcktes allvarliga utbrott av högpatogen fågelinfluensa (H5N1) hos fasaner som hade släppts ut i naturen i september och oktober. Livsmedelsverket har där upprättat smittzoner som upphävs så fort sjukdomsutbrottet inte längre innebär fara för fågelgårdar. Om nya sjukdomsutbrott upptäcks någon annanstans kan Livsmedelsverket upprätta zoner även där.
I smittzonerna är det förbjudet att hämta vildlevande jaktbara fåglar från naturen till hägn och att släppa ut fåglar från hägn i naturen.
All fågeljakt är förbjuden i smittzonen utom jakt med tillstånd av regionförvaltningsverket för att dämpa sjukdomen.
Livsmedelsverkets beslut inkluderar flera andra förbud och åtgärder. Gällande beslut och uppdaterade kartor över smittzonerna
Sedan i vintras har dessutom fågelinfluensa konstaterats hos enstaka fåglar av flera olika arter på olika håll i landet.
Även Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gett anvisningar i fallet. Även om risken att smittas av fågelinfluensa är liten för människor är det skäl att iaktta försiktighet. Under jaktsäsongen är det särskilt viktigt att iaktta god handhygien vid hanteringen av fåglar. Undvid att röra vid självdöda eller sjuka fåglar och deras avföring. Tvätta händerna med tvål och vatten, och använd vid behov en alkoholhaltig handskölj.
Fågelinfluensaviruset smittar sällan människor och en infektion kräver i regel direkt kontakt med den sjuka fågeln eller fågelns avföring. Symptomen hos infekterade människor varierar från lindrigt till allvarligt. Ofta inkluderar symptomen en infektion i andningsvägarna (andnöd, hosta) och/eller en inflammation i ögats bindhinna, men det förekommer även symptom i mag-tarmkanalen. Den som efter en fågelkontakt uppvisar symptom ska inse att det kan handla om fågelinfluensa. Du hittar anvisningarna i sin helhet på THL:s webbplats thl.fi.
Smittorisken för jakthundar
Fågelinfluensan är en utpräglad fågelsjukdom och det är sällsynt att sällskapsdjur blir smittade. Hundar och katter löper minimal risk att bli infekterade. En eventuell infektion är i allmänhet fullkomligt symptomfri eller orsakar enbart lindriga övergående symptom i andningsvägarna, ögoninflammation, trötthet, feber och nedsatt aptit. Djuret tillfrisknar i regel av sig självt på några dagar. Uppsök veterinär om tillståndet för sällskapsdjuret ändå försämras.
Risken för att en hund eller katt ska bli smittad av en sjuk eller död fågel är liten, men låt ändå inte sällskapsdjur och jakthundar röra vid sjuka eller döda fåglar. I de rapporterade fallen där ett sällskapsdjur har blivit smittat beror det sannolikt på att djuret har ätit en sjuk fågel. Låt därför inte sällskapsdjur äta kött av sjuka eller döda fåglar. Att hunden eller katten enbart bär på en död eller sjuk fågel brukar inte innebära någon smittorisk av betydelse. Tvätta katten eller hunden med omsorg, liksom dig själv efteråt, om den har vältrat sig i fågelavföring.
Anvisningar till uppfödare
Fasaner föds vanligen upp i hägn för jaktliga syften. Den som planerar att inleda uppfödning i viltvårdssyfte ska göra en anmälan till regionförvaltningsverket innan verksamheten inleds.
Fågelhållningsplatsen registreras när anmälningen görs. Anmälningen kan göras direkt till Djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. På nätet går det också att läsa tidigare anmälningar och bearbeta sådana. Livsmedelsverket uppmanar uppfödarna att logga in i tjänsten för att kontrollera sina uppgifter (anvisningarna).
I hela landet bör fågeluppfödare nu vara försiktiga så inte frilevande fåglar kommer åt att smitta fåglar i hägn. Vistas inte mer i hägnet än absolut nödvändigt. Vid vistelse i hägn rekommenderar vi engångsöverdrag på stövlarna och en overall som enbart används i hägnet. Se till att god hygien råder där fåglarna utfodras. Försök så långt möjligt hindra frilevande fåglar från att nå utfodringsplatserna.
För hägn utomhus ska stängslet förhindra beröring med fåglarna utanför. Utfodringsplatserna för utsatta fåglar ska ligga på avstånd från hägnen. Den som utfodrar och sköter utsatta fåglar bör ha andra kläder, utrustning, redskap och maskiner än vid skötseln av fåglarna i hägn.
Den som hos utsatta fåglar eller fåglar i hägn upptäcker symptom som kan tyda på fågelinfluensa, såsom apati, förlorad matlust, svullnader kring huvudet, symptom i centrala nervsystemet eller andningsvägarna, diarre eller ökad dödlighet ska omedelbart anmäla detta till kommunalveterinären.
Finlands viltcentral påminner dessutom om att det också under jakttiden är licensbelagt att fånga utsatta fasaner och föra dem tillbaka till hägnet om personen använder förbjudna fångstmetoder som fällor eller liknande. Som liknande fångstredskap räknas även hägnet om fåglar i terrängen lockas dit och stängs in.
