Jägarna blir färre om viltstammarna krymper
Storleken på de jaktbara djurens stammar har en avgörande inverkan på hur lockande det känns att jaga och därmed också på jägarkårens storlek. Det här framgår av en färsk undersökning.
Statistiska analyser visar att antalet jägare i viltcentralsregionerna och de årliga variationerna inom regionerna påverkas på ett statistiskt betydande sätt av hur många älgar, vitsvanshjortar, harar och ringduvor som blir fällda. I regionerna med en större avskjutning upplevs jakten som mera lockande och det finns fler jägare.
Storleken på viltstammarna och mängden jaktbara viltarter har alltså en betydande inverkan på antalet jägare. I synnerhet en stark älgstam verkar ha en positiv inverkan på mängden jägare. Det här faller sig naturligt eftersom älgjakten utgör en viktig social jaktform för många jägare, föreningar och jaktsällskap.
artikeln fortsätter
Även regionens demografi, alltså befolkningsstruktur, påverkar mängden jägare. Om befolkningen minskar och det föds färre barn så har det en tydlig inverkan på antalet jägare. Det kan leda till att medelåldern i jaktföreningarna stiger och att jaktkulturen försvagas.
Förändringarna hos befolkningen, som urbaniseringen och åldersstrukturen, utgör primära bakgrundsfaktorer som påverkar mängden jägare. I synnerhet i glest bebyggda regioner, där befolkningen och nativiteten minskar, kan det minskande antalet jägare vara en trend som fortsätter in i framtiden.
Jägarmängderna stabila men regionala skillnader förekommer
Här i vårt land har det totala antalet jägare varit relativt stabilt under en längre tid, men sedan 2011 har vi haft en lätt nedgång, dock med regionala skillnader; i somliga viltcentralsregioner har jägarna blivit fler medan de i andra har blivit färre.
Under de senaste tio åren har det skett en klar befolkningsökning enbart i Uleåborg, Norra Tavastland, Nyland och Egentliga Finland. I de här viltcentralsregionerna har antalet jägare varit oförändrat eller ökat. Det är ju i de här regionerna som vi finner storstäderna Uleåborg, Tammerfors, Helsingfors och Åbo. Det här innebär att det i synnerhet i de glest bebodda regionerna med en negativ befolkningsutveckling finns en risk för att också jägarna ska bli färre med tiden.
Kvinnorna och ungdomarna avgörande för jaktkulturens kontinuitet
Männen utgör fortsättningsvis majoriteten av jägarkåren, men kvinnornas andel har blivit rejält större sedan 90-talet. Den här förändringen har ökat mångfalden i jaktkulturen och har gett kvinnorna större synlighet i jaktliga sammanhang. Det är viktigt att vi aktivt uppmuntrar kvinnorna att börja jaga eftersom en fortsatt manlig dominans kan göra det svårare att värva nya jägare.
En jämnare könsfördelning kan stärka jaktens känsla av gemenskap och gynna kontinuiteten för kommande generationer. När kvinnornas andel av jägarkåren ökar kan detta också stärka samhällets positiva inställning till jakten.
Undersökningen visar också att det är viktigt att rekrytera ungdomar till jakten för att jaktkulturen ska ha en framtid. Detta gäller i synnerhet för glest bebyggda utflyttningsbygder.
Kräver anpassning till förändringar och aktiva insatser
Att jägarkåren blir äldre och karlarna blir färre kan med tiden försvaga jaktföreningarnas förmåga att fungera. Statistiken visar att det finns jägare som betalar den årliga jaktvårdsavgiften, men inte jagar aktivt längre. Det här kan leda till en situation där det i teorin finns tillräckligt med jägare, men inte i praktiken.
Genom att ta hänsyn till förändringarna hos jägarkåren och ge kvinnorna en framträdande roll kan vi bidra till att bevara den finländska jaktkulturens livskraft för framtiden. Det här kräver aktiva insatser för att stärka känslan av gemenskap – både bland jägarna som redan finns och bland dem som visar intresse för att börja jaga.
Det räcker inte med att vi lyckas locka kvinnor och ungdomar till vår kår. De ska också beredas möjligheter att påverka i styrelserna för jaktföreningar, jaktvårdsföreningar och viltråd.
Samtidigt är det avgörande viktigt att vi bevarar viltstammarna på en nivå som skapar tillräckliga jaktmöjligheter. Lusten att jaga svalnar hos både de nuvarande jägarna och de tillkommande om jaktmöjligheterna krymper. Om jakten reduceras till korvgrillning så övergår folk till andra hobbyer.
Jägarna har en viktig roll i samhället
Att det finns tillräckligt många jägare utgör en kritisk faktor för att vilthushållningen ska fungera. Utan jägarnas insatser förmår vi inte förvalta (exempelvis) hjortdjuren. Det skulle inte heller finnas tillräckligt med folk för viltinventeringarna, SRVA-uppdragen och det övriga frivilligarbetet om jägarna blir allt för få. Med jaktvårds- och licensavgifterna finansierar jägarna dessutom bland annat viltförvaltningen, ersättningarna för hjortdjursskador och viltforskningen. Det vill säga själva fundamentet för jakten!
Det kommer att bli viktigt att närmare undersöka de sociala faktorer som leder till att folk börjar jaga eller går med i en jaktförening, och hur vi kan underlätta processen. Det vore särskilt viktigt att veta mera om faktorerna som får allt fler unga kvinnor att börja jaga.
Undersökningen bygger på material från Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet och Statistikcentralen, som Åbo universitet har analyserat.
