Av tradition har finländarna haft en mycket positiv inställning till jakt, vilket framgår av regelbundet gjorda enkäter.

Nu kan vi dock notera förändringar i attityderna. En jämförelse av enkäter gjorda under olika år visar att andelen personer med negativ inställning till jakt har ökat en aning. År 2023 beskrev 13,7 procent av svararna sin inställning till jakt som ganska eller mycket negativ, vilket är mera än åren 2018 och 2013.

Att känna en jägare ger en positivare inställning

Till dem som har en negativ inställning till jakt och jaktens hållbarhet hör främst kvinnor, ungdomar, personer som bor i höghus och personer med liten kunskap om jakt. De får information om jakt främst från skolan, jobbet, dagstidningar, televisionen, radion och sociala medier.

Gemensamt för dem som har en negativ inställning är också att de inte känner någon jägare. I den här gruppen är det mer än dubbelt så vanligt med en negativ inställning än bland dem som känner en jägare.

Allt fler känner ingen jägare

Statistiken visar att andelen jägare i samhället har minskat en aning samtidigt som andelen personer som inte känner någon jägare har ökat en aning. År 2013 kände var sjätte finländare ingen jägare. Tio år senare utgjorde dessa en fjärdedel.

Samtidigt har andelen personer minskat som litar på informationen om jakt som de får av släktingar och bekanta (som uppenbarligen jagar). År 2013 litade nästan hälften av finländarna på den information om jakt som de fick av släktingar och bekanta, men tio år senare hade andelen minskat till mindre än en tredjedel.

En del av kvinnorna distanserar sig från jakten trots att allt fler kvinnor jagar

År 2013 kände 17 procent av kvinnorna ingen jägare. Redan då var andelen hög, men 2023 hade den stigit till 29 procent. Samtidigt har andelen sådana kvinnor minskat som inte känner någon jägare, men förhåller sig positivt till jakt. 2013 utgjorde de här kvinnorna en tredjedel, men 2023 bara en dryg femtedel. Det vill säga att bara var femte kvinna som inte känner någon jägare har en positiv inställning till jakt. Det är bekymmersamt att kvinnor distanserar sig från jakt.

Antalet kvinnor som jagar har ökat rejält, men deras andel av kvinnorna här i landet var år 2023 bara ungefär en procent. Motsvarande siffra för männen är tolv procent.

Jägarna gör klokt i att vara aktiva

Att det finns mycket jägare i Finland, och att de berättar om sin livsstil på ett begripligt sätt, har uppenbarligen stor inverkan på samhällets attityder.

Jägarna som bor i städer spelar här en central roll. Nuförtiden bor nästan tre fjärdedelar av finländarna i eller intill en stad. Forskningsbolaget MDI förutspår att befolkningen inom en nära framtid kommer att växa i synnerhet kring universitetsstäderna. Samtidigt pågår en avsevärd flyttning bort från landsbygden.

De unga stadsborna utgör en viktig målgrupp gällande information om jakt. Förr hade många stadsbor något slags koppling till landsbygden. Kanske pappa eller farfar jagade och information om jakt kom den vägen. Urbaniseringen har redan pågått i flera generationer så ungdomar i stora städer har nödvändigtvis inte längre någon direkt kontakt till jakt. Skolan, massmedier och sociala medier kan vara de enda källorna till information om jakt som de unga stadsborna har.

Vad händer i skolorna?

Man ställer sig naturligtvis frågan hur man talar om jakt i skolorna om informationen som kommer från skolan leder till negativa attityder. Det samma gäller medierna.

Det lönar sig för varje jägare att tänka efter hurdan bild av jakt man vill förmedla till allmänheten. Det här har en avgörande inverkan på hur samhället kommer att ställa sig till jakt i framtiden.

Åbo universitet har i samarbete med Finlands viltcentral vidareanalyserat enkätinformation som Taloustutkimus samlade in. 3 089 personer besvarade enkäterna. Mera att läsa finns i rapporten Yhteiskunnan suhtautuminen metsästykseen.