Älgjakten i statsmarker omsätter miljoner
Statens marker ger många jägare möjligheter till jakt. Jakten höjer humöret, förbättrar hälsan och avkastar ofta även vilt. Men alla kommer inte att tänka på att det samtidigt uppstår en ekonomisk nytta för hela samhället.
Tiotusentals jägare tar vara på möjligheten att jaga älg i statens marker. Jakten organiseras i 352 tillståndsområden för älg med en areal på cirka 7,5 miljoner hektar. Dessutom arrenderas statliga områden ut till jaktföreningar. Både ortsbor och jägare långväga ifrån använder områdena.
Jakten bedrivs oftast som sällskapsjakt där vänner bosatta i olika delar av landet sammanstrålar år efter år.
Gynnar landskapens ekonomi
2019 skapade penninganvändningen hos jägarna och fiskarna som skaffat tillstånd till statliga områden en sammanlagd regional ekonomisk effekt på cirka 46,7 miljoner euro. Den totala effekten beräknas med en nationalekonomisk modell som bygger på antalet sålda tillstånd och enkäter som riktas till tillståndsköparna med vissa mellanrum.
Älgjägarnas andel av den här summan uppgår till cirka 13,1 miljoner. Slantarna innebär en välkommen stimulans för i synnerhet avsidesbygderna i östra och norra Finland. Effekten är störst i landskapen Lappland (6,1 miljoner €), Kajanaland (2,5 miljoner €) och Norra Österbotten (1,5 miljoner €).
Jaktresor innebär utgifter
Enligt enkäterna gör älgjägarna två till fyra resor till sitt jaktområde. På resorna utnyttjar de bland annat boendetjänster och köper dagligvaror. Allt oftare finns det också en efterfrågan på andra lokala tjänster, som terrängtransporter och guidning.
Enligt den senaste enkäten om penninganvändningen som gjordes 2017 spenderar älgjägarna i genomsnitt 342 euro på jakten. Av detta går 117 € till bränsle, 106 € till dagligvaror och 61 € till boende. Återstoden av utgifterna går till kafeer och restauranger (21 €), jakttjänster (16 €) och andra inköp, tjänster och resor inom orten (22 €).
De genomsnittliga utgifterna uppvisade avsevärda variationer mellan invånarna i landskapet och de tillresta personerna. Ett exempel: i Lappland spenderade de tillresta älgjägarna i genomsnitt 761 €. Av detta gick 233 € till bränsle, 226 € till mat och dagligvaror, 156 € till boende, 64 € till kafe- och restaurangbesök, 50 € till jakttjänster och 33 € till annat.
Det totala värdet på jakten och fisket fortfarande okänt
Den beräknade effekten på den regionala ekonomin är inte fullständig. Utanför den står bland annat penninganvändningen i anslutning till jakträtten enligt 8 § i jaktlagen. Det här har säkerligen en stor betydelse i norra Finland eftersom ungefär en femtedel av landets jägare bor i området som avses i 8 §.
Det är vanligt att jägare äger en stuga. Många har skaffat en sommarstuga eller snarare en höststuga vid jaktområdet. Då stannar fastighetsskatten i kommunen och bybutiken får kunder.
Hur är det då med hälsan och välfärden? Jaktens gemenskap och de fysiska effekterna har en omfattande inverkan på folhälsan. Hur mycket detta skulle bli i euro – se där en tiotusenkronors fråga!
2018 fälldes inalles 9500 älgar i de statliga områdena. Köttvärdet uppgår i runda slängar till 8-9 miljoner euro. Ovanpå detta kommer småviltet, björnarna och fiskarna.
Jaktens och fiskets ekonomiska totalvärde skapas av de ovannämnda bitarna. En noggrannare undersökning skulle framhäva den avsevärda samhälleliga betydelsen och skulle höja jaktens och fiskets anseende. Det är självfallet meningslöst att försöka omvandla allt som ingår i jakten och fisket till pengar. En klar höstmorgon när älghundens klingande skall närmar sig är en upplevelse som inte kan mätas i pengar!
