Viltåkrarna höjer kvaliteten på livsmiljön

Tuiskula gård finns på Kimitoön i Egentliga Finland och där satsar man på viltet och mångfalden. Viltåkrarna har redan i många år gett viltet föda. Mångfalden ökar och naturen tackar och bockar.

Saarenpää älgjaktlag som jagar i trakten och har 2000 hektar jaktmarker odlar varje år 20 hektar viltåkrar som bildar ett nätverk och utfodrar den starka vitsvans- och rådjursstammen i området, för att inte tala om älgen och den övriga faunan.

Vinterutfodringen är mindre än normalt trots att det finns minst 40 hjortar per 1000 hektar i vinterstam. Till vaktjaktspassen forslas hjortdelikatesser, sockerbetor, för den selektiva jakten. Dessutom går det åt ett tiotal höbalar till utfodringen. Med spannmål utfodrar man dock inte.

Gårdens professionella grepp på odlingen av viltåkrar avviker från det genomsnittliga viltåkertänkandet här i landet. Hos oss är viltåkrarna för det mesta tvinvuxna små plättar på ett par ar i skogens dunkla djup. På Tuiskula gård lägger man krutet på avsevärt större åkrar.

Se videon:

Viltet och jordbruket går ihop

Pekka Lahtinen som är husbonde på Tuiskula gård är jordbrukare till yrket och tillika ivrig jägare som sätter stort värde på viltet. På gården odlar han spannmål, oljeväxter och betor på 250 hektar. Dessutom arrenderar han mark av andra gårdar.

Lahtinen förvaltar ett 2000 hektar stort jaktområde och arrangerar i liten skala också jakt för gäster. Samt jagar med sitt eget jaktlag

Lahtinen har mångårig erfarenhet av viltåkrar. Han anser att det går att kombinera starka viltstammar med jordbruk.

– Det lönar sig för mig som jordbrukare att satsa på viltåkrar och odla alternativt foder för viltet.

Det minskar rejält skadorna på de egentliga odlingarna. Allt hänger på ens inställning, säger Lahtinen.

– Men visst blir det lite skador på skörden med de här tätheterna, det är klart. Men i förhållande till helheten har skadorna varit små. Insektsskadorna på skogen kan vara värre, säger han som en jämförelse.

Viltåkrarna utgör en procent av arealen

Enligt Lahtinen är det förnuftigt att anlägga viltåkrar jämnt utspridda där som djuren håller till; vid daglegor och kända viltstråk, men långt borta från livligt trafikerade vägar.

– En välplacerad och välodlad viltåker håller djuren borta från problematiska ställen, som åkrarna där vi producerar kommersiella grödor. En fridfullt belägen viltåker lockar och får med större sannolikhet matgäster.

– En lämplig proportion för våra viltstammar är att avsätta en procent av hela området till viltåkrar.

För åkrarna innebär det här åtta procent, summerar Lahtinen.

Viltåkrarna ska ju inte öka viltpopulationerna, utan syftet är att hålla skadorna och läget under kontroll, berättar Lahtinen.

Enligt honom handlar viltåkrarna främst om att höja kvaliteten på livsmiljön, vilket ger flerfaldig nytta. De skapar livsmöjligheter för många arter, som fjärilar, skalbaggar, harar och fåglar. Dessutom ökar växttäcket vintertid och kolbindningen.

Miljöersättningssystemet för lantbruket ger utmärkta möjligheter till viltvård. På Tuiskula gård välkomnar man detta med öppna armar. Utöver viltåkrarna har gården 40 hektar skyddszoner som betas med boskap och traditionella biotoper. Det ökar mångfalden för både viltet och den övriga floran och faunan.

Växtföljden viktig

På Tuiskula gård odlar man med en fyraårig växtföljd. Under vårbrukets bråda tider är det bara hälften av åkrarna som behöver bearbetas. En fjärdedel sås på hösten och en fjärdedel ligger alltid orörd en sommar. Växelbruket jämnar ut arbetstopparna och sparar både tid och pengar.

I sommar ska viltåkrarnas fleråriga vallar skördas för viltet. På det viset är åkrarna gröna också på hösten.

Selektiv jakt

På gården jagar man huvudviltet vitsvanshjort och rådjur främst med hund, men också vaktjakt finns med på repertoaren.

Enligt Lahtinen gör viltåkrarna det lättare att jaga hjortdjuren selektivt eftersom jaktmetoden hjälper honom att följa med viltstammarna och rikta jakten mot de rätta individerna.