I projektet Digiviltskog skapar vi en databas i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi med positionsinformation som stöder det viltvänliga skogsbruket. På det här viset går det att bedöma ett skogsområdes lämplighet som livsmiljö för hönsfåglar. I systemet skapar vi med laserskanning så kallade hotspots, som är strukturellt lovande platser för viltet. Avgörande här är laserskanningens ekon under det dominerande kronskiktet; ekona på maximalt fem meters höjd visar mängden undervegetation som ger skydd åt viltet. Andra faktorer som vi tar hänsyn till är höjden på träden, krontakets slutenhet och antalet olika trädslag.

Databasen visar trädbeståndets skiktning

De låga ekona i laserskanningsmaterialet visar graden av skiktning i en skog. Vi känner till att det skydd som undervegetationen och buskskiktet ger skogshönsen är ett oerhört viktigt strukturellt drag hos skogen. Objekten som skannades var ungefär 2,5 ar stora (pixelns sida 16 meter). I detta nu är materialet för bland annat Björneborg, Kuopio, Muhos, Pudasjärvi och Sodankylä klart. Under nästa år (2018) ska vi sammanställa informationen för alla områden som hittills har skannats i landet; dessa utgör cirka 60 procent av landets landareal. Nya områden skannas varje år och i början av 20-talet kommer hela landet att vara skannat. Resultaten ställs till skogsägarnas förfogande genom tjänsten MinSkog.fi.

Framledes kommer vi, jämsides med laserskanningarna som ger oss den skogliga strukturen på  lokal nivå, också att göra analyser där terrängens lämplighet för skogshöns analyseras på en högre nivå. Vid analyserna kommer vi även att ta hänsyn till i hur hög grad livsmiljöerna är förbundna med varandra.

Medborgarforskning  och utbildning

I projektet kommer vi också att göra ett försök med medborgarforskning där jägare hjälper oss med insamlingen av skogsdata. Redan nu kan jägarna skriva in positioner för skogshönsmiljöer i tjänsten Oma riista. Vi kommer att använda dem åtminstone för att testa klassificeringen av positionsinformationen. Tanken är att vi under nästa år ska skapa sidor i Oma riista där det går att anmäla skogsskador som viltet vållar.

Projektets tredje syfte är att öka skogsfackmännens kunnande och vetande om viltvänligt skogsbruk

och informationssystemens användningsmöjligheter. För det här ändamålet skapar vi utbildningsobjekt på olika håll i landet. Till dags dato har vi ordnat sex kurser och utbildningarna fortsätter under nästa år.

Personliga val möjliga

Syftet med projektet är att lyfta fram platserna som är viktiga för viltet och de många möjligheter som platserna bjuder på. Det ger skogsägare möjligheter att fråga skogsfackmän om alternativ i skogsbruket som gynnar viltet. Vid skötseln av viltets livsmiljöer liksom vid andra metoder för skötseln av ekonomiskog är det avgörande att vi gör möjligheterna synliga. Tack vare alternativen får varje skogsägare en möjlighet att fatta rationella beslut utifrån sina egna värderingar och syften.

Projektet Digiviltskog

Projektet Digiviltskog är ett samprojekt mellan Finlands skogscentral och Finlands viltcentral som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Projektet ingår i programmet Metso för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland. Projektet pågår till utgången av 2018 och skapandet av databaser för positionsinformation med tillhörande utbildning hör till de viktigaste målen. Projektet är en fortsättning på Metsoprojekten Viltet i kantzoner, Ut i viltskogen och Föregångare i viltvänligt skogsbruk. I likhet med de föregående projekten förankrar det den nationella förvaltningsplanen för skogshönsstammarna i praxis.

Janne Miettinen, specialplanerare Finlands viltcentral 

Mikko Kesälä, projektchef Finlands skogscentral