Skogsfackmän efterlyser utbildning i viltvänligt skogsbruk
Aktörerna i skogsbranschen är intresserade av viltvänligt skogsbruk och gynnar gärna viltet i sitt arbete. En majoritet av aktörerna önskar mera information och utbildning i ämnet, men arbetsgivarnas utbildningsutbud tycks fortfarande vara anspråkslöst.
Tidigare i år undersökte vi på Östra Finlands universitet skogsbranschens intresse för viltvänligt skogsbruk och villighet att i praktiken ta hänsyn till viltet. Vi frågade aktörerna (skogsägare och skogsfackmän) om hur pass synligt det viltvänliga skogsbruket är i jobbet, om tillgången på information och i vilken omfattning arbetsgivarna erbjuder utbildning i viltvänligt skogsbruk. I skogsbranschen har fackmännens inställning till det viltvänliga skogsbruket en avsevärd inverkan på implementeringen av åtgärderna eftersom aktörerna hjälper skogsägarna att fatta beslut om hur skogen ska skötas.
Aktörerna positiva till viltvänligt skogsbruk
Vid undersökningen svarade nästan alla aktörer i skogsbranschen att de ville gynna viltet i sitt arbete. Drygt 88 procent av svararna uppgav att de ansåg att det ingick i deras nuvarande befattningsbeskrivning att sköta skogen viltvänligt. I det stora hela var inställningen till det viltvänliga skogsbruket positiv, vilket bland annat kan bero på att temat har exponerats i medierna under den senaste tiden.
Svararna ansåg även att utbudet av viltvänliga tjänster riktade till skogsägarna var svagt trots att de flesta trodde att det finns en efterfrågan på sådana tjänster. Lösningen torde vara den, att den viltvänliga aspekten ska vara bättre integrerad i utbudet av skogliga tjänster. Detta kräver i sin tur att skogsfackmännen ska få mera utbildning i ämnet.
Svagt utbud av utbildningar
Trots den positiva diskussionen kring det viltvänliga skogsbruket så svarade drygt 68 procent av fackmännen att de inte hade fått någon utbildning i ämnet arrangerad av arbetsgivaren. Andelen är hög trots att det verkar finnas ett behov av utbildning och en egen marknadsnisch för det viltvänliga skogsbruket. Bristen på utbildning vägs upp av att drygt hälften av fackmännen har tagit fram information i ämnet på egen hand i form av kurser och material på nätet. Att fackmännen sätter sig in i ämnet på egen hand ger en fingervisning om intresset för viltet.
Det vore fint om arbetsgivaren hade nåt slags infopaket. Så skulle man inte själv behöva gräva efter fakta. Kvinna, på ett företag inom skogsindustrin
Över hälften av aktörerna i skogsbranschen efterlyser mera information, utbildning eller rådgivning om viltvänligt skogsbruk. Utöver det grundläggande efterlyste en majoritet också ett utbud av praktiska modeller, presentationer av objekt i terrängen samt tydliga och lättillgängliga guider som visar ämnet i praktiken och nyttan med det viltvänliga skogsbruket. Svararna var särskilt intresserade av vetenskaplig information om olika djurarters beteende och olika metoders konsekvenser för skogen som livsmiljö.
Hur olika åtgärder i praktiken påverkar viltets trivsel, det vill säga kunskap om vilka åtgärder som är bra för viltet och varför. Man, i en skogsvårdsförening
Hur undersökningen gjordes
Undersökningen ingår i en avhandling pro gradu på den Forstvetenskapliga fakulteten vid Östra Finlands universitet. Den ska också ta fram ny kunskap för planeringen av innehållet i fakultetens kurs i viltvänligt skogsbruk och för forskningen i skogsbranschen. Avhandlingen undersökte faktorerna som begränsar skogsägares och skogsfackmäns möjligheter att bedriva ett viltvänligt skogsbruk.
Undersökningen gjordes i två etapper. I den första intervjuades sex skogsfackmän som är insatta i viltvänligt skogsbruk för att klarlägga vilka faktorer som begränsar möjligheterna att bedriva ett viltvänligt skogsbruk. De intervjuade deltog i Finlands viltcentrals projekt Föregångare i viltvänligt skogsbruk. Den andra etappen bestod av en enkät riktad till skogsägare och aktörer i skogsbranschen. Där var syftet att ta reda på hur allmänt förekommande de begränsande faktorerna är. Finlands viltcentral tog fram adresserna till enkätmottagarna. 425 skogsägare och 480 aktörer svarade på enkäten.
Piia Ikonen, studerande Östra Finlands universitet