Diskussioner och kompromisser i viltpolitiken

Ekonomierådet Mikael Antell, som är jordbrukare i Lovisa, tror på samtalets kraft. Antell, som är ordförande för Nylands regionala viltråd, är en man med flera förtroendeuppdrag. Han upplever det som belönande att komma fram till en kompromiss.

textMirja RantalaBild Sem Larssen
Publicerad15.5.2018

Mikael Antell har lång erfarenhet av förtroendeuppdrag inom viltförvaltningen. Han har följt med viltförvaltningen i vårt land i decennier från första parkett, bland annat i det nationella och det regionala viltrådet, och i styrelsen för Finlands viltcentral.

Organisationen har bytt skepnad, men en sak har inte förändrats: de aktiva jägarnas passion för jakten. När det kommer till kritan är det ju jägarna och jaktföreningarna som håller i gång den praktiska verksamheten.

Antell jagar aktivt och uppger att han jagar i stort sett allt. Sedan 70-talet har han fungerat som jaktledare för älgjakten i sin egen förening, men jakten på småvilt, i synnerhet med egen hund, ligger honom kanske allra närmast om hjärtat.

Det regionala viltrådet har funnit sin plats

Antell är ordförande för Nylands regionala viltråd. Ett regionalt viltråd fungerar som ett strategiskt organ på regional nivå, som stöder viltpolitiken och deltar i beredningen av den. Viltråden ökar samarbetet med intressegrupperna och jobbar för att jämka ihop olika intressen.

Enligt Antell har det regionala viltrådet funnit sin plats i viltförvaltningen. Under Finlands viltcentrals första år var det inte nödvändigtvis alltid så. Under den första etappen kunde somliga representanter tycka att rådet knappt alls hade någon beslutanderätt, men med tiden har rådets roll blivit tydligare och rådet har blivit bättre på att beakta de regionala synvinklarna.

 Rådet arbetar inom ramarna för strategin tillsammans med regionkontoret. Rollen fokuserar tydligt på dialog, men råden fattar rätt sällan egentliga beslut, beskriver Antell rådets uppgifter.  

 

Omfattande erfarenhet av förtroendeuppdrag

Det som motiverar Antell i hans krävande uppdrag är diskussionerna med andra och letandet efter kompromisser.

Man ska respektera andras åsikter och alltid komma ihåg att var och en har rätt till en egen åsikt.  Men för att ett ärende ska gå framåt måste man ändå hitta en lösning som åtminstone en majoritet kan godkänna.

När det gäller att leta kompromisser är Antell en veteran. Under årens lopp har han innehaft förtroendeuppdrag i olika organisationer, bland annat i producentorganisationer och i organisationer inom skogsbranschen.

På de internationella arenorna har Antell erfarenhet av bland annat posten som ordförande för den finländska delegationen i det internationella viltskyddsrådet CIC. Han tycker att han i sin roll som ordförande för det regionala viltrådet har nytta av sin rika erfarenhet av förtroendeuppdrag.

 Uppdragen har vidgat mitt perspektiv på hur saker och ting kan skötas, konstaterar Antell.

 

Diskussionskulturen har utvecklats

Även om diskussionen om viltet och jakten allt emellanåt går het så tycker Antell att åsiktsutbytet som äger rum i det regionala viltrådet har förändrats med åren och blivit mindre känsloladdat.

 Vi har lärt oss att diskutera och förstå att jakten utgör en del av vårt samhälle, konstaterar han.  

Enligt Antell är ordförandens roll i viltrådet att sammanfatta den förda diskussionen och dra slutsatser. Som föredragande i rådet fungerar den regionala jaktchefen.

Ordföranden får inte vara för dominant i diskussionen. Som jag ser det ska diskussionen vara så fri som möjligt. Det är också viktigt med förtroende; att det som diskuteras stannar i möteslokalen och inte sprids vidare. Besluten är däremot offentliga, fortsätter Antell sin beskrivning av diskussionskulturen i rådet.

 

Viktigt beakta den regionala aspekten

Det regionala viltrådet är ett språkrör för sin region som bedriver ett nära samarbete med Finlands viltcentrals regionkontor. Enligt Antell kommer man i viltråden att i allt högre grad koncentrera sig på regionala frågor. På det viset får funktionärerna en direkt återkoppling till hur ärendena framskrider.

Alla viltrådsmedlemmar företräder någon organisation. Medlemmarna har välutvecklade kontakter till fältet. Till det regionala viltrådets viktigaste uppgifter hör mycket riktigt att vidarebefordra fältets röst till styrelsen, förklarar Antell.

Under de senaste mötena i Nylands regionala viltråd har i synnerhet vargen och vildsvinet väckt livlig diskussion. I Västnyland har vargläget fått känslorna att svalla.

Som Antell ser på saken är förvaltningen av vargen en politisk fråga. Vargen är i detta nu en totalfredad art i EU-direktiven samtidigt som arten är stadd i kraftig tillväxt i hela unionen. Antell följer med intresse med hur ärendet utvecklas i EU och tror att förändringar är att vänta.

I Östra Nyland talar folk däremot om vildsvinen. Där är stammen stark och växer fortsättningsvis. Även om arten är svårjagad så måste den hållas under kontroll. Den afrikanska svinpesten lurar om hörnet.

 

Hitta kompromisser belönande

Antell ger intrycket av en person som får saker gjorda och tar fram lösningar och kompromisser, även när det gäller svåra frågor. Hittills har han hittat tid och energi för alla sina förtroendeuppdrag.

Jag drivs av ett allmänt intresse för samhällsfrågor. Dessutom går intresset för förtroendeuppdrag i släkten. Redan min farfars farfar var en aktiv påverkare.

Antell tillägger att han tycker om att samverka med människor.

Det är belönande att umgås med folk och jobba fram kompromisser, berättar Antell.

I Nylands regionala viltråd fortsätter diskussionerna. Viltrådet kommer säkerligen att fortsätta hålla Finlands viltcentrals regionkontor ajour om stämningarna på fältet.

 

Mirja Rantala, kommunikationsplanerare, Finlands viltcentral