Förvaltningsplanen för sälstammarna i havsområdet
Syftet med förvaltningsplanen för sälstammarna i våra havsområden är inte bara att skydda sälarna utan också att styra sälförvaltningen tillbaka till ett mera helhetsbetonat utnyttjande. Uppgiften är ungefär den samma som strax efter millennieskiftet då vi återupplivade traditionen med säljakt, som hade fallit i glömska. Det nya hindret för utvecklingsarbetet är handelsförbudet mot sälprodukter som EU har infört.
Förr spelade sälarna en framträdande roll i nationalekonomin, men sedan dess har mycket förändrats. I samband med uppdateringen av förvaltningsplanen för sälarna gjordes en enkät riktad till allmänheten och enligt denna uppfattar finländarna sälarna främst som en glad och överraskande upplevelse. Även om en majoritet av finländarna accepterar säljakten så uppfattar man inte sälarna som ett ”nyttovilt”.
Få känner till sälarterna i havsområdet
Sammanfattningsvis kan finländarnas kunskaper om sälarna beskrivas som svaga. Nästan 40 procent av dem som svarade på enkäten kände inte till att det finns två sälarter vid våra kuster. 21 procent av svararna kände till den uppskattade storleken på vår gråsälsstam. Nästan lika många (22 %) kände till att vikarna vid vår sydkust inte är fler än några hundra.
Allmänheten uppfattar fortsättningsvis sälarna som havslevande däggdjur i stort behov av skydd.
Sälstammarna växer och kustfisket krisar
Enligt Naturresursinstitutet fanns det under fjolåret (2017) 433 yrkesfiskare i klass 1 i våra havsområden, det vill säga fiskare för vilka fisket står för mer än 10 000 euro av inkomsterna. Detta är mindre än hälften av antalet fiskare för tio år sedan.
För kustfisket har i synnerhet gråsälen påverkat lönsamheten för fisket. På många håll går det inte längre att lägga ut passiva fiskeredskap eftersom sälarna äter fisken och trasar sönder redskapen. På sina håll har yrkesfisket med nät blivit så olönsamt att det har upphört.
Push up-ryssjorna har under årens lopp inneburit en lättnad i bekymren. De är planerade så, att de klarar sälar och somliga modeller har strukturer som hindrar sälar från att ta sig in. Samtidigt har det också utvecklats metoder för att avskräcka och fånga sälar som vittjar ryssjor. Utvecklingsarbetet har gjorts i form av ett samarbete mellan forskare och yrkesfiskare, med innovationsprogram som får stöd av den europeiska havs- och fiskerifonden EHFF.
Vi måste fortsätta samarbetet för att lösa problemen. Samtidigt måste vi se till att stöden till fiskarna hjälper dem som fortsätter i branschen i den här brytningstiden som sälarna har orsakat. Under de senaste åren har stöden blivit klart färre. Bland stödformerna ska vi notera de direkta stöden till näringen (ersättningar för skador på fångster och fiskeredskap) och de övriga stöden, som investeringarna i sälsäkra fiskeredskap. Här ska vi hålla i minnet att de sälsäkra fiskeredskapen åldras och att de första ryssjorna av det här slaget har nått slutet på sin livstid.
Säljakten tål en ökning
Varje år är det ungefär hundra jägare som anmäler en eller flera fällda sälar till Finlands viltcentral. Som en jämförelse kan vi nämna att drygt 5000 jägare anmäler fällt rådjur. Årligen fälls cirka 20 procent av gråsälskvoten (1050 sälar), vilket delvis beror på att så få jagar gråsäl.
De milda vintrarna har gjort det svårare att jaga på is. För den som jagar på ett skär är problemet igen det att vädret har blivit blåsigare och att det är ont om bra ställen att jaga på. Finlands viltcentral har med en enkät under innevarande höst (2018) undersökt vilka faktorer som påverkar säljakten.
Det är ett faktum att vi inte har råd att försämra nuvarande jaktmöjligheter om vi vill att jakten ska fortsätta i åtminstone nuvarande omfattning.
Enligt finländarnas syn på saken utgör sälarna som besöker yrkesfiskares fiskeredskap och fiskodlingar det värsta av sälproblemen. Enligt Naturresursinstitutets utredningar är de här sälarna nästan enbart hanar. Effektivare jakt på sådana sälar skulle hjälpa dem som lever på fisket.
Med sälfällor som gillras vid ryssjor och fiskodlingar och som fångar sälarna levande går det enkelt att bärga bytet och omvandla det till någonting nyttigt. För att en verksamhet av den här typen ska fungera behöver vi ett utökat samarbete mellan jägarna och fiskerinäringen. Samarbetet skulle kunna få stöd av exempelvis innovationsprogrammet för fiskerihushållningen.
Handelspolitiken hindrar utnyttjandet av fällda sälar
2009 var det meningen att EU skulle bevilja Finland dispens för småskalig handel med sälprodukter, men detta blev inte av eftersom världshandelsorganisationen WTO beslöt att ett undantag skulle strida mot organisationens regler. Beslutet fastställdes sedermera med en EU-förordning om handelsförbud för sälprodukter. Sedan den 18 oktober 2015 har det inte gått att lagligt sälja produkter av sälar fällda i Östersjöområdet.
Förbudet mot att använda fällda sälar har medfört att sälens ställning som ett skadedjur har förstärkts, i synnerhet inom fiskerinäringen. Även efter fällningen framstår sälen för fiskarna som enbart en utgift.
Handelsförbudet påverkar också avskjutningens omfattning. Den lilla skaran jägare som har specialiserat sig på säljakt har redan det mesta som kan göras av en säl och vill inte skjuta fler om de inte kan ta vara på bytet på ett förnuftigt sätt.
De flesta av förvaltningsplanens intressegrupper, de regionala viltråden och en majoritet av jägarna är beredda att tillåta småskalig handel med sälprodukter, men för att få till stånd ett beslut på EU-nivå krävs det att flera länder har samma syn på saken.
Under de senaste åren har de sälrelaterade problemen ökat också i södra Östersjön. Sälarna har parasiter som kan få konsekvenser för torsken. Intresset för en reglering av sälstammen i Östersjön är större än förut.
Mikko Toivola, jaktchef, Finlands viltcentral
