Fjolvinterns kvotjakt på varg var den första i sitt slag och var riktad till sexton kvotområden på olika håll i landet. Jakten hejdade vargstammens tillväxt och vi uppnådde flera viktiga mål. Erfarenheterna var goda och av allt att döma kommer vinterns kvotjakt att genomföras enligt samma koncept.

Kvoterna befinner sig under beredning

Kvotjakten på varg bygger på geografiska kvoter som regleras med en förordning som jord- och skogsbruksministeriet utfärdar. Ministeriet bereder ett utkast till förordning om jaktområdena för varg och kvoter för dessa utifrån Finlands viltcentrals förslag.

De geografiska avgränsningarna utgår från vargreviren eftersom jakten i första hand ska riktas mot hela flockar. Jakt inriktad på specifika flockar är förutsägbar och jaktens effekter på vargstammen är lätta att bedöma.

Vad kvotjakten vill uppnå

Trots att vi under de senaste åren har satsat på förebyggande åtgärder så anser vi att det ändå är nödvändigt att också reglera stammen med jakt. Jakten kommer att leda till bättre möjligheter för människan och vargen att samexistera.

Det finns skäl att framhålla att målen med jakten är mångskiftande, såsom att hejda den regionala tillväxten av vargstammen samt att minska de skador och den oro för säkerheten som vargar orsakar. Målet kan också vara att avlägsna varghybrider och att minska det predationstryck som vargarna utövar på skogsrensstammarna, samt att trygga vargstammens genetiska mångfald.

Kriterierna för kvoterna, storleken och hur de riktas

Storleken på kvoterna och den geografiska fördelningen under den kommande kvotjakten påverkas av Naturresursinstitutets (Luke) uppskattningar för åren 2025 och 2026. Dessutom påverkas de av den revirspecifika informationen (flockar, par, obs-områden), det färskaste obs-materialet och den oro för säkerheten som vargen orsakar, samt av de ersatta skadorna.

Vid planeringen av kvoterna inverkar även vargarnas kända dödlighet, Finlands viltcentrals dispensbeslut, SRVA-uppdragen (storviltsassistansen), vargarnas genetiska situation, de eventuella varghybriderna samt förekomsten av skogsren inom reviret. Dessutom ska vi beakta intressegruppernas och viltrådens åsikter.

Vi lyssnar på intressegrupperna

Finlands viltcentral har ordnat möten med intressegrupperna, främst där som det finns flock- eller parrevir.

Vid mötena med intressegrupperna har vi diskuterat frågor som är relaterade till förvaltningen av vargstammen. Till exempel vilka områden och vargflockar som har varit mest problematiska när vi försöker jämka ihop vår samexistens med vargen. Finns det förutsättningar för och behov av att jaga varg i området, och mot vilka flockar eller par bör jakten riktas?

Kvoterna ut på remiss

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvotjakt på varg för 2026-2027 skickas under hösten ut på remiss. Utkastet ska bygga på Finlands viltcentrals förslag.

Under beredningen av kvoterna ska intressegrupperna höras och detta gör vi genom officiella remissrundor och regionala möten. Även de regionala viltråden har behandlat ärendet på sina möten. På mötena samlar vi in de olika gruppernas synpunkter, information och respons som stöd för beredningen.

Till vargjakten via en utbildning

Kvotområdena kommer åtminstone delvis att träffa nya trakter utan erfarenhet av kvotjakt och därför kommer Finlands viltcentral att utbilda de deltagande jägarna.

Även jaktledarna för kvotområdena kommer att få utbildning om hur jakten går till och framför allt om säkerheten. För kvotjakten utses alltså en jaktledare och ett tillräckligt antal vice jaktledare.

Vi följer aktivt med hur kvoten fylls

Innan vargjakten börjar öppnar Finlands viltcentral en webbplats för uppföljningen där det går att följa med hur kvoten i kvotområdena fylls. Kvotkalkylatorn finner du på adressen kiintio.riista.fi.

Vargjakten kräver att vi följer med avskjutningen och att jägarna omedelbart rapporterar fällda vargar. Detta för att eliminera risken för att överskrida kvoten.

När kvoten i ett kvotområde är fylld avbryter viltcentralen jakten och informerar om detta på kvotjaktens webbsida för avskjutningen.

Prover skickas in till Naturresursinstitutet

Kvotjakten kräver inte bara fällningsanmälningar utan också att jägarna skickar in ett DNA-prov till Naturresursinstitutet inom fjorton dagar. Jägarna ska göra ett avtal om skickandet genast efter fällningen. Närmare anvisningar för provskickandet kommer innan kvotjakten börjar.