Viltvänligt skogsbruk skapar klimatresilienta skogar
Det finns ofta ett samband mellan det viltvänliga skogsbruket och naturvården i ekonomiskog. Med naturvård kan vi stärka mångfalden och få fler arter att trivas, vilket ökar skogens motståndskraft mot olika skador.
Klimatförändringen ökar och förstärker riskerna för skador som skogen kan utsättas för. Klimatförändringen påverkar också viltstammarna i vårt land. Genom att följa de rekommenderade åtgärderna gör vi det lättare för skogen och viltet att anpassa sig till klimatförändringen och konsekvenserna som följer. De viltvänliga skötselåtgärderna som görs i ekonomiskogar stöder samtidigt målsättningarna för landskapet, vattenskyddet och mångfalden.
Klimatförändringens inverkan på skogen
Klimatförändringen påverkar skogen på två olika sätt. Växtperioden blir längre och koldioxidhalten i atmosfären ökar, vilket ökar tillväxten i skogen, men samtidigt förstärks befintliga hot och skapas nya hot mot trädbestånden.
När medeltemperaturen stiger så ökar avdunstningen, vilket torkar ut marken. Perioderna med torka ökar riskerna för skogsbränder och påverkar framför allt granbeståndens tillväxt i landets södra delar. Uppvärmningen innebär också en ökad risk för insekts- och svampangrepp.
Vintrar utan tjäle med en ökad markfuktighet ökar risken för att träd ska blåsa omkull, speciellt i landets södra och mellersta delar. När snötäcket blir tunnare och snödagarna blir färre så blir vintrarna regnigare och mildare, vilket ökar riskerna för snöbrott på träden i landets norra och östra delar.
Med klimatförändringen kommer främmande arter sannolikt också att utvidga sina utbredningsområden norrut.
Klimatförändringens inverkan på viltet
För vinteranpassade arter kommer utbredningsområdena att krympa medan de sydliga arterna ökar. De jaktbara arterna är anpassade till ett liv i ett visst lokalklimat. Kraftiga termperaturförändringar kan därför påverka tillgången på gömslen och föda.
För skogshönsen blir det svårare att gräva ner sig i snön när snötäcket blir tunnare eller uteblir, och det bildas skare när kyla följer på milt väder.
För orrarnas del har vi noterat att de spelar tidigare eftersom vårvärmen infinner sig tidigare. Det här gör i sin tur att ungarna kläcks tidigare. Men motsvarande uppvärmning förekommer inte vid tiden då ungarna kläcks, utan vädret är svalare och tillgången på insektsföda sämre, vilket försvårar överlevnaden för ungarna.
När medeltemperaturen stiger och snötäcket blir tunnare leder det till att de små rovdjuren av olika arter blir fler och breder ut sig längre norrut än tidigare. Även för allätande (omnivorer) rovdjur som grävlingen blir den aktiva säsongen förmodligen längre efter hand som snösäsongen blir kortare.

Behövs metoder för anpassning
Klimatförändringen påverkar med andra ord både skogen och viltets livsmiljöer. För att båda ska kunna anpassa sig bör vi följa rekommendationerna för skogsbruket. Att vårda mångfalden i naturen och artbredden på floran och faunan är därför viktigt; ju större mångfald och ju fler arter det finns i våra skogar, desto bättre blir förmågan att anpassa sig till klimatförändringens följder.
Stödet för mångfalden delar målsättningar med det viltvänliga skogsbruket. Tanken är att vi under skogsodlingens olika stadier ska se till att djuren har de gömslen och den föda som de behöver; buskar och träd med bär, viltsnår och övergångszoner som förbinder livsmiljöer.
Viltvänlig skötsel av ungskog
Det är med skogsvården i unga bestånd som vi påverkar beståndets struktur på lång sikt. Plantskogsvården bevarar beståndets livskraft och grovlekstillväxten ökar, vilket minskar utsattheten för olika skador. Även viltet gynnas av plantskogsvården eftersom träden fortare når en grovlek som passar djuren medan mera ljus når ner till fältskiktet. Detta gynnar i sin tur uppkomsten av bestånd med risväxter.
När vi sköter plantbestånd med viltvänliga metoder är det viktigt att vi bevarar den ursprungliga trädslagsfördelningen, gynnar blandskog och skapar variationer beträffande trädens storlek och beståndets täthet. Viltsnåren ger viltet viloplatser och gömslen, medan riset som har etablerat sig invid snåren ger föda.
Ett fungerande viltsnår har flera toppskikt och ligger på en plats i terrängen med mycket risväxter. Bland annat övergångszoner mellan torvmark och mo, och fuktiga sänkor utgör lämpliga platser för viltsnår. Obehandlade skyddsremsor utmed stränder och vattendrag fungerar samtidigt som vattenskyddsstrukturer.
När vi gynnar blandbestånd minskar vi riskerna för skador som skogen kan drabbas av samtidigt som vi skapar en för viltet gynnsam struktur på skogen. Vi kan underlätta uppkomsten av blandskog genom att spara frösådda lövträd som är högst lika höga som det odlade barrträdet och göra detta redan vid den första röjningen.

Tips för skogsägare
Skogsägare gör klokt i att följa med sin skog på plats i terrängen och studera tjänsten metsaan.fi > svenska som berättar om möjligheterna för din egen skog och utbudet av tjänster. För skötseln av planteringar och ungskog är det också klokt att ansöka om metka-stöd. En livskraftig skog med stor mångfald som sköts enligt rekommendationerna skapar välmående av många olika slag!
Tar du hänsyn till viltet när du sköter skogen? Berätta i kommentarsfältet!
Skribenten är expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.