Annan jaktmöjlighet vid licensövervägandet för hjortdjur
Om en ansökan om jaktlicens gäller hjortdjursjakt i området som avses i jaktlagens 8 § och om jaktområdet inkluderar mer än 1 000 hektar statsmarker ska till ansökningen bifogas en preliminär lista på de deltagande skyttarna, deras fasta boningsort och deras övriga möjligheter att jaga det aktuella hjortdjuret.
På grund av det stora jakttrycket som riktas mot statens marker beviljas jaktlicenserna (och Forststyrelsens områdestillstånd) i regel enbart till jaktsällskap med minst tio jägare (skjutprovet i kraft eller går ut under innevarande år) som inte jagar någon annanstans. Av dem ska minst sex sakna möjligheter till älgjakt någon annanstans (minimiskytteregeln, utom i Enontekis och Utsjoki).
Jägare som har någon annan jaktmöjlighet och som också använder den beaktas inte som en licensavgiftsintäkt i licens-övervägandet. Skytten anses ha en annan möjlighet att jaga älg om han (eller hon) är medlem i en annan jaktförening eller ett annat jaktsällskap som ansöker om älglicens av viltcentralen.
Även om en jägare gör en egen anmälan om att han har en annan jaktmöjlighet, men inte använder den, så gör det inte honom till en jägare utan jaktmöjligheter.
Krävs både jaktlicens och jakträtt
Jaktlicensen för hjortdjur och jakträtten eller jakttillståndet är två olika saker som vi inte ska blanda ihop. Laglig jakt på ett licensbelagt hjortdjur kräver att jägaren har båda.
Jakträtten för hjortdjur i statsmarker kan i Lappland, Kajanaland, Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski grunda sig på:
a) den i jaktlagen stadgade rätten för kommuninvånare att jaga i statens marker eller
b) jakträtt beviljad av Forststyrelsen (behörig myndighet), kallad områdestillstånd.
Jaktgäster som jagar med dygnstillstånd beviljade av Forststyrelsen ger inga licensavgiftsintäkter.
Forststyrelsens områdestillstånd och viltcentralens jaktlicens är två separata beslut.
Vid beviljandet av tillstånd ska Forststyrelsen prioritera jägare som inte har andra rimliga jaktmöjligheter om det i något statligt jaktområde skulle uppstå ett behov av att begränsa jakttillstånden.
Viltcentralen ska i sin tur fästa uppmärksamhet vid en jämlik fördelning av jaktmöjligheterna vid beviljandet av jaktlicenser i området som avses i jaktlagens 8 §.
Korrekta uppgifter om skyttarna – kontrollera och uppdatera
I licensövervägandet ingår att forststyrelsen och viltcentralen kontrollerar att skytteförteckningen stämmer.
En enskild skytt kan inte generera licensavgiftsintäkter i fler än en ansökning. I utredningarna påträffas varje år ansökningar där samma person figurerar i skytteförteckningen i flera olika ansökningar, eller personer som inte alls har tänkt delta i jakten, eller skyttar vilkas övriga jaktmöjligheter har angetts fel.
Licensansökaren, eller den som ansvarar för att uppgifterna i ansökningen är riktiga, ska kontrollera att personerna i skytteförteckningen har lovat att delta i älgjakten i ansökarens förening eller jaktlag under nästa jaktsäsong.
För jägarna är det skäl att kontrollera sina egna skytte-uppgifter i ansökningen som föreningen eller jaktlaget håller på med. Samt att meddela ansvarspersonen om en eventuell annan jaktmöjlighet och hur han tänker göra med den.
Straffbart att ange uppgifter som inte stämmer
Om ansökaren avsiktligt anger felaktig information i sin ansökan till viltcentralen så handlar det om uppgivande av falsk information till en myndighet, vilket är en straffbar handling.
Angivandet av felaktig information kan leda till att ansökningen förkastas, att beslutet ändras eller en brottsanmälan.
Om polisen misstänker att ett brott har begåtts och inleder en förundersökning så inhämtar man ytterligare fakta på olika sätt, som genom förhör. För att utföra sin uppgift har polisen rätt att få tillgång till nödvändiga data och dokument, oavsett skyldigheten att hemlighålla information.