Vitsvanshjortarna brukar korsa vägar i hög hastighet, vilket innebär knappt någon reaktionstid alls för bilförarna. Med olika varningssystem skulle vi kunna minska på hjortolyckorna.

Ljudfyrar och modelleringar – Nya metoder för färre hjortolyckor

Att skära ner på hjortstammen är ett beprövat sätt att minska på trafikolyckorna med vitsvanshjortar, men det kan också finnas andra sätt.

Text Esa Huhta, Jyrki Pusenius och Antti Rinne Bilder Antti Rinne, Innotrafik Oy ja Getty Images

Publicerad6.11.2024

Genom forskning försöker vi skapa fler verktyg för att minska på viltolyckorna med hjortar. I ett projekt som leds av Naturresursinstitutet undersöker vi vilken inverkan miljöfaktorer och olika apparater och åtgärder har på trafiksäkerheten.

Under de senaste tio åren har hjortstammen i vårt land vuxit sig mer än dubbelt så stor. Samtidigt har också viltolyckorna med vitsvanshjortar blivit fler. Mest olyckor inträffar det i Egentliga Finland, Satakunta, Nyland, Tavastland och Birkaland. Kostnaderna som olyckorna orsakar har också ökat. Utöver de ekonomiska skadorna orsakar den höga olycksrisken också en stor mängd nära ögat-situationer, stress för bilisterna på de utsatta vägavsnitten och lidande för djuren som råkar illa ut.

I sydvästra Finland finns det gott om trafikmärken som varnar för hjortar, men de har en beklagligt liten verkan.

Målet är färre hjortolyckor

Syftet med projektet, som vi inledde tidigare i år, är att utreda orsakerna bakom hjortolyckorna och möjligheterna att förebygga olyckor. Vi ska identifiera vilka egenskaper hos vägmiljön som inverkar mest på olycksrisken och undersöka hur väl de olycksförebyggande metoderna fungerar. Utifrån resultaten gör vi upp riskkartor för trafikolyckorna och ger förebyggande rekommendationer.

I projektet undersöker vi bland annat vilken inverkan en rad faktorer har på risken för hjortolyckor; trafiken, växtligheten utmed vägen och skötseln av den, skyddsstrukturerna, varningssystemen, landskapsstrukturen, markanvändningen, viltvårdsåtgärderna och väderleken.

För det här ändamålet samlar vi in data och gör modelleringar av faktorernas inverkan på olycksriskerna. Dessutom undersöker vi experimentellt vilken inverkan olika varningssystem har på riskerna, och följer med vilken effekt olika riskreducerande åtgärder i vägmiljön har.

Vi testar ljudfyrar och reflexer

I projektet har vi installerat ljudfyrar och reflexer utmed ett antal huvudvägar, på platser som är ökänt olycksutsatta och viktiga för trafiksäkerheten. På det viset ska vi samla in data om materielens olycksförhindrande verkan, genom att jämföra olycksstatistiken före och efter att materielen sattes ut. Utrustningen har vi skaffat från Innotrafik Oy som står för arbetet med att sätta upp ljudfyrarna och underhålla dem. NTM-centralerna sköter uppsättandet och underhållet av reflexerna.

I projektet undersöker vi vilken effekt ljudfyrarna har på mängden hjortolyckor. När radarn upptäcker ett djur knäpper fyren på ljudet av människoprat. Tanken är att ljudet ska få djuret att vända om. Ljudfyren tillverkas av Innotrafik Oy.

Vi markerar gula band och utfodringsplatser på kartan

Vi ska också samla in data om de gula banden som är uppsatta längs vägarna och om utfodringsplatserna för hjortdjur som finns i närheten av vägarna. Det finns ingen forskning om hur banden och utfodringsplatserna påverkar risken för viltolyckor.

Insamlingen av data sköter vi i samarbete med jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna.

Avsevärd nytta också för jägarna

Viltolyckorna har ett avsevärt inflytande på allmänhetens inställning till jakten och viltet. Om det ofta inträffar hjortolyckor på något visst vägavsnitt så tänker bilisterna hela tiden på olycksrisken. Om vi lyckas minska riskerna för viltolyckor så gynnar det också jägarna, men här behöver vi mera forskning.

Forskningen ger oss mera information om områdena dit jakten borde riktas för att minska viltolyckorna. Dessutom vill vi ta fram åtgärder och metoder som kan bidra till att olyckorna blir färre.

Ett samarbete mellan flera organisationer

Projektet leds av Naturresursinstitutet (Luke). Samarbetet inkluderar Finlands viltcentral och NTM-centralerna i Egentliga Finland, Birkaland och Nyland. Projektet pågår inom de här NTM-centralernas områden och finansieras av jord- och skogsbruksministeriet.