Det nationella viltrådet påverkar viltpolitiken på riksnivå
Det nationella viltrådet är ett strategiskt förvaltningsorgan som tillsammans med Finlands viltcentral stöder viltpolitiken och behandlar vilthushållningsfrågor på riksnivå. Rådet har medverkat till flera nya förordningar och utstakade linjer som berör jakten.
Viltråden, både de regionala och det nationella, bildades år 2011 när viltförvaltningen förnyades som ett svar på behovet att förstärka jaktvårdsföreningarnas, de främsta intressegruppernas och allmänhetens inflytande i viltfrågor, både nationellt och regionalt.
Det nationella viltrådet behandlar ärenden som gäller vilthushållningen på riksnivå. Rådet medverkar till ett öppet och interaktivt samarbete med intressegrupperna i frågor som gäller vilthushållningen och strävar genom sin verksamhet till att främja sammanjämkandet av olika intressen.
Varierad sammansättning skapar bredd och höjd
Det nationella viltrådets sammansättning är fastställd i viltförvaltningslagen. Rådet har en representant (utsedd av jv-föreningarna) från vart och ett av Finlands viltcentrals 15 verksamhetsområden, vilket borgar för att hela landet, med särdragen hos de olika landsdelarna, är väl företrätt.
Till det nationella viltrådet hör dessutom representanter för jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, forststyrelsen, skogscentralen, naturresursinstitutet, jägarförbundet, naturskyddsförbundet, jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund och representanter för ett antal intressegrupper. Vilket sammantaget borgar för viltpolitisk bredd i verksamheten.
Det nationella viltrådet sammanträder två eller tre gånger om året. På föredragningslistan finns vanligen en översikt över aktuella viltförvaltningsärenden, men också större helheter, som att bereda förvaltningsplaner för olika viltarter, projekt som handlar om att utveckla vilthushållningen, förslag till ändringar i jaktlagstiftningen, och internationellt samarbete i viltfrågor
Till de regelbundet återkommande teman som rådet behandlar hör förslagen till nya medlemmar i viltcentralens styrelse (vart tredje år) och en årlig översikt över hur målen för hjortdjuren har realiserats. Denna görs utifrån de regionala viltrådens rapporter.
Initiativ från jaktvårdsföreningarna
Det nationella viltrådet får in förslag av olika slag för behandling. Det stora flertalet av förslagen kommer från jaktvårdsföreningarna, via deras möten och de regionala viltråden.
För att ett förslag ska gå vidare bör det vara grundligt motiverat och underbyggt. Dessutom borde förslagen som riktas till det nationella viltrådet ha vidare horisonter än det lokala.
Sammansättningens stora bredd är viltrådets styrka. Rådet ger representanterna för de olika landsdelarna och organisationerna möjligheter att jämka ihop olika infallsvinklar. Linjerna som medlemmarna i viltrådet har stakat ut tillsammans och de uppföljande förslagen har ofta bildat en utmärkt utgångspunkt för att föra ett ärende vidare.
Viltrådets arbete är till sin natur långsiktigt. Ibland tar det flera år för ett ärende att gå vidare. Här några exempel på frågor som det nationella viltrådet har arbetat med. Förslaget att hjortdjurens kalvskydd inte längre ska falla under straffrättsligt ansvar. Ändringar i jakttiderna för hjortdjur. Flera pågående projekt för iståndsättning av viltets livsmiljöer. Användningen av DNA vid uppskattningen av storleken på vargstammen.
I hopp om konstruktiva och öppna samtal
Det nationella viltrådets femte verksamhetsperiod började den första augusti. Till ny ordförande för rådet valdes Parkanobon Erkki Kallio.
Text Mirja Rantala
Kallio har mångårig erfarenhet av förtroendeuppdrag inom viltförvaltningen, på både regional och nationell nivå. Han har varit medlem eller ersättare i det nationella viltrådet ända sedan Finlands viltcentral grundades.
Enligt Kallio har viltrådet ökat i betydelse under årens lopp. Han anser att det är viktigt att delta i arbetet med förvaltningsplanerna eftersom de fastställda planerna i sin tur påverkar så mycket annat.
Han beskriver rådets uppgift som att söka samsyn och att påverka eftersom rådet står i direktkontakt med bland annat jord- och skogsbruksministeriet.
För den nu inledda verksamhetsperioden önskar sig Kallio uppbyggande och öppna samtal.
– Jag hoppas på en vilja att lyssna på olika åsikter och respekt för samtligas syn på saken. Alla måste kunna flexa lite grann för att vi ska kunna nå fungerande kompromisser, fortsätter Kallio.
Inte bara ordföranden är ny utan rådet fick också flera nya medlemmar. Nya infallsvinklar är enligt Kallio välkomna, samtidigt som det är en styrka att många erfarna medlemmar sitter kvar.
Den nya verksamhetsperioden har ännu inte fått upp farten, men Kallio är övertygad om att gamla teman som rovdjuren och hjortdjuren inte kommer att försvinna någonstans.
– Debatten om de stora rovdjuren har kört in i en återvändsgränd, men fortsätter.
Förhoppningsvis kan vi vaska fram en fungerande modell som alla kan enas om.
Kallio hälsar jaktvårdsföreningarna att inte vara blyga utan fortsätta att skicka in förslag till de regionala viltråden som sedan får fundera på vilka ärenden som kan föras vidare till det nationella rådet.
