Drönare avslöjar mårdhundar
Beträffande den skadliga främmande arten mårdhunden tar vi med öppna armar emot all ny teknik som effektiverar jakten – men självfallet inom lagens ramar.
I oktober 2022 gjorde NTM-centralen i Norra Karelen ett försök på strandängarna vid sjön Sysmäjärvi i Outokumpu där man med en avancerad drönare (DJI Matrice 30T) med värmekamera spanade efter vadarfåglar. Försöket lyckades och man hittade enkelbeckasin på de slagna strandängarna och änder i vassen. Till på köpet påträffades åtta mårdhundar i vassruggarna!
Harri Kontkanen på NTM-centralen kontaktade därför Veijo Kröger på Finlands viltcentral. Veijo jobbar som planerare på Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren i Savolax och Karelen, och ansvarar för koordinerandet av projektet vid Sysmäjärvi. Kröger blev intresserad eftersom det kom som en överraskning för honom att det sent på hösten fanns mårdhundar i vassen. Stränderna kring sjön var redan avjagade och sjön var innesluten i ett nätverk av kamerabevakade mårdhundsåtlar, men vid åtlarna visade sig knappt någonsin några mårdhundar.
Fångstgruppen beslöt därför att utnyttja observationerna för att utveckla jakten kring Sysmäjärvi. När sjön hade frusit så isen bar kammade jägarna igenom vassarna med hundar. Så sent som i november-december eliminerade gruppen hela fjorton mårdhundar i fångstområdet som hade betraktats som tomt.
– Ett utmärkt samarbete mellan organisationerna och snyggt jobbat av Helmi-fångstgruppen! berömmer Kröger.
Det utmärkta samarbetet mellan NTM-centralen och Helmi-fångstgruppen fortsatte under 2023. Informationen om NTM-centralens mårdhundsobservationer vidarebefordrades till fångstgruppen som med sina hundar lyckades eliminera lika många mårdhundar som drönaren hade upptäckt. Tack vare de positiva erfarenheterna utvidgas mårdhundsspaningarna nu till fler Helmi-objekt i Norra Karelen.
Erfarenheter också från Nyland och skärgården
När jag hade fått höra om erfarenheterna i Norra Karelen rådde jag projektjägarna i Nyland att kartlägga vassarna i Helmiobjekten under vintern 2022-2023. Arbetet utfördes av Helmijägare till fots och på talko, och de letade efter spår i snön i vassruggarna i Läppträsket i Karis, Kutsilanselkä i Lojo, Kantelejärvi i Pukkila, Saltfjärden i Kyrkslätt och Bredvik i Esbo. Ett stort tack till alla flitiga kartläggare som har trotsat kyla och blöta! Fotarbetet bekräftade att det finns mårdhundsspår i vassarna också under de allra kallaste vintermånaderna.
Jag verkställde ett testprogram med drygt 30 drönarflygningar för samtliga tio Helmiobjekt i Nyland, och testet avkastade värdefull information; drygt 50 observationer av mårdhundar och videor inifrån vassruggarna. Observationsmaterialet bestyrker att erfarenheterna från Sysmäjärvi kan tillämpas på övriga håll i landet. Men lyckligtvis verkar det inte vimla av mårdhundar i vassarna kring alla fågelsjöar.
Drönaren med värmekamera som jag själv använde var en billigare modell än den som användes i Norra Karelen, men kapaciteten räckte ändå till, bara flyghöjden stannade på en måttlig nivå. Jag flög enbart i lämpligt väder och anpassade värmekamerans inställningar efter terrängen och vädret.
I höstas testflög föreningen för att skydda och sköta skärgårdsnaturen en drönare med värmekamera i Nåtöskärgården och på Åland. Observationerna i skärgårdsvassarna sammanföll till stora delar med observationerna på fastlandet.
Vad har vi lärt oss?
Utifrån våra erfarenheter går det överraskande bra att på en karta ringa in mårdhundarnas sannolika legor. Mårdhundarna verkar dessutom tillbringa långa tider i vassen utan att besöka närbelägna moskogar eller åtlar. Tydligen finns det tillräckligt med föda i vassen, vilket gör ruggarna till omtyckta tillhåll där de till och med kan övervintra med hjälp av sitt fettlager.
Genom intensiv jakt i de omgivande markerna kan vi klart minska mängderna mårdhundar i vassen, men enstaka mårdhundar lyckas tydligen ändå bli kvar, också i Helmiobjekten med den allra intensivaste jakten. Eutrofieringen och igenväxningen av fågelsjöar inverkar negativt på fågellivet också indirekt genom att locka dit mårdhundar som söker gömslen.
Mårdhundarna i daglega lät hundekipagen komma så nära som 20 till 40 meter innan de flydde. I sanka vassruggar kan det också för erfarna ställande hundar vara svårt att hinna fatt och ställa mårdhundar som ömsom krumbuktar och ömsom trycker ljudlöst. Men å andra sidan; efter hand som hundarna får erfarenhet lyckas de allt oftare hejda mårdhundarna, bara de förmår använda hörseln och luftvittringen, hålla tempot uppe och genskjuta mårdhunden när den krumbuktar.
Jakten i vassruggarna har den betydande fördelen att den kan bedrivas på dagen med ställande hund när mårdhundarna vilar. I skogsmark tenderar ju jakten att bli ett nattjobb. Våren blir en avgörande tid; då får vi erfarenheter av jakt vid den mest kritiska tidpunkten; strax innan fåglarna börjar häcka.
Skribenten jobbar som planerare för Helmi-projektet mot de främmande rovdjuren i Nyland.
Drönare som hjälpmedel på jakt skulle kräva en lagändring
En drönare som aktivt stöder jakten på mårdhund skulle öka utsikterna att eliminera paren som gömmer sig i vassen, båda individerna på samma gång. Drönaren skulle ge jägarna mårdhundarnas exakta position och riktningen vartåt de flyr.
Men för att kunna använda drönare som hjälpmedel vid jakt krävs det en ändring i lagstiftningen. Jaktlagens 32 § stadgar att vilt inte får skrämmas eller spåras med luftfartkost i fångstsyfte. Paragrafen gäller också för icke fredade djur och skadliga främmande arter.
För närvarande använder vi drönare enbart för att kartlägga mårdhundarna. Verksamheten är alltså frikopplad från jakten eller handlar om att följa med läget när hundarna jobbar självständigt.
