Samlicensen gör jakten flexibel
I Finland har vi ett system med samlicenser som bygger på att jaktföreningar samarbetar.
I Kuhmoinen finns tjugo jaktföreningar som jagar älg och ansöker om jaktlicenserna tillsammans. Licensområdet är ungefär 60 000 hektar stort och det mesta ligger inom Kuhmoinens kommun.
Före den nuvarande stora samlicensen beviljades jaktlicenserna för grupper om tre-fyra föreningar som sedan fördelade dem sinsemellan. Tanken med övergången till en samjakt i stor skala var att förenkla licensansökningen och göra fördelningen flexiblare.
Dessutom tog man i bruk ett system med banklicenser, vilket ger större möjligheter att reglera älgstammen. Ungefär 15-20 procent av licenserna lämnas på banken, vilket under ett gott älgår ger möjligheter att rikta fler licenser till vissa områden.
Systemet får beröm
Föreningen Kuhmoisten yhteismetsästys ry med Juhani Savijärvi som ordförande bär huvudansvaret för samlicensen. Fördelningen av licenserna, årsmötena, styrelsemötena, ordförandeskapet och kassörsjobbet kräver bara några få arbetsdagar om året.
Enligt Savijärvi är erfarenheterna av licensarrange-manget positiva för både föreningarna och ansvars-personerna.
– Det fungerar, samarbetet mellan jaktföreningarna har ökat och de gemensamma spelreglerna för jakten är väletablerade, berättar Savijärvi.
Det finns gott om älg i markerna och licensarrange–manget gör jakten effektiv, vilket gynnar älgarna. Föreningarna belastas inte heller med ett allt för stort ansvar för sådant som förhållandet mellan kalvar och vuxna. Samjaktsföreningen ger på hösten jaktföreningarna anvisningar för bland annat vilka älgar som ska fällas och hur många.
– Här i Kuhmoinen vore det dessutom bra om vi kunde komplettera älghushållningsområdena med områden för de stora rovdjuren. Det skulle göra det lättare att bilda licensområden också för rovdjursjakten, fortsätter Savijärvi.
Älgläget varierar
Licensantalet varierar stort varje år eftersom älgstammen inte har varit stabil under de senaste årtiondena. Enligt Savijärvis bedömning beror detta delvis på att antalet licenser varierar från för få till för många. Alla har dessutom sin egen åsikt om den idealiska storleken på stammen. Under de senaste åren har både älgarna och licenserna blivit färre.
Älgstammens variationer beror också på rovdjursläget och älgarnas vandringar. Det har i flera år funnits en vargflock i Kuhmoinen som under de senaste åren har beskattat älgstammen och försvårat jakten.
– Också här i Kuhmoinen är det förstås omöjligt att jaga älg effektivt utan hundar, förargar sig Savijärvi.
I detta nu är målsättningen för den kvarstående älgstammen 2,5-3 älgar per hektar, vilket fortfarande går att nå på sina håll i kommunen.