Hjortdjursmålen fastställs i vår
I vår sätter de regionala viltråden upp mål för hjortdjursstammarna för den nya treårsperioden. Förfarandet är bekant eftersom det är den fjärde målperioden som börjar. Den här gången fastställs målen i en mer komplex situation än tidigare.
Förfarandet för uppställandet av hjortdjursmålen har fastställts i förvaltningsplanen för älgstammen som jord- och skogsbruksministeriet har bekräftat. Mål fastställs förutom för älgstammen även för vitsvanhjortsstammen. Målen styr för sin del den årliga beskattningsplaneringen och jakten, som används för att uppnå målen i praktiken.
Besluten om målen för älgförvaltningsområdena fattas av det regionala viltrådet, som på ett omfattande sätt hör regionala intressentgrupper i anknytning till förvaltningen av hjortdjursstammarna vid ett intressentgruppsmöte. Varje år granskas hur de uppsatta målen för älgförvaltningsområdena uppnås och med bestämda intervall förhandlas om de mål som ska sättas upp för älgförvaltningsområdena. Med tanke på hjortdjurens samhälleliga effekter måste det säkerställas att centrala intressenter i fråga om jord- och skogsbruk och trafikskador deltar.
De regionala viltråden anordnar ett intressentgruppsmöte i varje viltcentralområde. Om ett älgförvaltningsområde inte följer gränserna för det regionala viltrådets verksamhetsområde, svarar det regionråd till vars verksamhetsområde det i huvudsak hör för hörandet och fastställandet av målen för området i fråga. Tidpunkten för intressentgruppsmötet bestäms av schemat för uppskattningarna av hjortdjursstammarna. På så sätt finns den senaste informationen om stammarna tillstånd tillgänglig.
I vår kommer intressentgruppsmötena att hållas runt mitten av mars. De regionala viltråden fattar därefter besluten om hjortdjursmålen på sina möten efter intressentgruppsmötena.
Artmångfald i centrum
De nuvarande älgtäthetsmålen har uppnåtts i de flesta älgförvaltningsområdena, men efter senaste jaktsäsong hade älgtätheten sjunkit under målets nedre gräns i ungefär vart fjärde älgförvaltningsområde. Vissa områden har naturligtvis också högre tätheter än målet. Enligt Naturresursinstitutets stamuppskattning är älgstammen på den lägsta nivån på nästan trettio år. Samtidigt har de växande stammarna av stora rovdjur på många håll större inverkan på hjortdjursstammarna än tidigare. Dessutom är framtiden för regleringen av stammarna av stora rovdjur i en rätt osäker situation. I en del av områdena finns flera olika arter av stora rovdjur och hjortdjur.
Vid fastställandet av målen för hjortdjursstammarna och i hela stamregleringskedjan bör man bättre än tidigare ta hänsyn till ett djursamhälle med flera arter och till samspelet mellan olika arter. Hjortdjur är näring för de stora rovdjuren, och näringsresursens mängd är relaterad till utvecklingen av rovdjursstammarna. Samtidigt ska förutsättningarna och strukturerna för en hållbar jakt säkras och skadorna av hjortdjur och stora rovdjur hållas på rimlig nivå.
Det regionala perspektivet beaktas
Vid utarbetandet av förvaltningsplanen för älgstammen för ungefär tio år sedan hade olika parter ett gemensamt mål: att utveckla förvaltningen av hjortdjursstammarna i regional riktning. I samband med förvaltningsplanen fastställdes 59 älgförvaltningsområden i Finland, vilkas gränser dels följer administrativa gränser och dels naturliga hinder för hjortdjurens rörelser, såsom inhägnade vägsträckor och vattendrag. Det finns stor variation i landskapsstruktur, trafikvolymer, näringar och djurbestånd mellan älgförvaltningsområdena. I förvaltningsplanens principer ingår att hjortdjursmålen vid behov kan variera mellan regionerna beroende på regionens sociala, ekologiska och ekonomiska bärkraft och behov. Istället för riksomfattande allmänna riktlinjer bör de verkliga effekterna av hjortdjursbestånden i varje region undersökas och populationsmålen diskuteras för varje enskild region. Bakgrundsinformationen och de verktyg som används har utvecklats, men diskussionen mellan olika parter och att finna samförstånd spelar fortfarande en viktig roll.
