Mera mat åt älgarna

Skadorna som älgarna orsakar skogsbruket rör upp känslorna bland skogsägare, skogsfackmän och intresseorganisationer. Skulle det gynna jägarna om de själva kunde minska på älgskadorna?

Mera älgföda

Älgskadorna är en funktion av antalet älgar i förhållande till tillgången på föda. Älgstammen är mindre nu än på trettio år. Vi bör därför rikta fokus på att etablera en sådan praxis i skogsvården som skapar mera blandbestånd och ökar foderresurserna.

För älgens del utgör vinterfodret huvudproblemet – odlingar med tall och vårtbjörk. Det behövs mera aptitretande älgmat – på stora arealer och vid samtliga skogsvårdsarbeten. Vi ska därför öka på det som älgen gillar mest – asp, rönn, vide och björk. Dem har vi i långa tider röjt bort alldeles i onödan.

Den jagande markägaren i nyckelroll

I nyckelställning befinner sig de markägande jägarna och deras familjer. De äger hälften av all privatmark här i landet.

Finns det hos dem en vilja att införa ändringar i skogsvårdspraxis och tillsammans öka tillgången på naturlig föda för älgarna och på det viset minska riskerna för skador? Alltså att bjuda på mera mat i egna skogar och göra det på stora arealer. Och diskutera saken med andra skogsägare.

Blandbestånd och förlustmarginaler

I skogsbruket bör vi sikta på tre faktorer: tillgången på alternativ föda, mera blandbestånd och täta planteringar som tål förluster.

Tillgången på föda bör ökas främst genom att vi skapar mera blandbestånd. Genom att odla plantbestånden tätare än normalt skapar vi marginaler för förluster. Då är ingen större skada skedd om älgarna äter en del av plantorna.

Undvik överdriven röjning vid samtliga skogsvårdsarbeten. Vid plantskogsvård ska man enbart röja kring plantorna som sparas och höga lövträd som skuggar barrträden. Var noga med planteringstätheten i granplanteringar för att öka inslaget av lövträd och undvika grandominans. Ta vara på naturligt plantmaterial som vårtbjörk och välj blandodling på lämpliga växtplatser.

Vid all skogsvård bör målet vara blandbestånd med minst tre trädslag. Minoritetsträdslagens sammanlagda andel bör vara minst 25-30 procent och huvudträdslagets andel högst 75 procent av beståndets totala volym. I en blandskog finns det tall, gran och lövträd. På en karg ståndort får andelen tall gärna vara större.

Till det viktigaste för att öka andelen blandskog hör att anlägga, sköta och röja planteringar. Även vid skötseln av gallringsmogna bestånd går det att påverka inslaget av lövträd genom att spara sådana i undervegetationen. Genom inslaget av lövträd minskar vi på älgskadorna samtidigt som vi ökar mångfalden i naturen och stärker beståndets motståndskraft mot klimatförändring och insektskador.

Vi skapar mera föda för älgen genom att gallra tall- och björkstämplingar på vintern. Lyft upp topparna ovanpå snön och på stenar. På impediment, i ledningsgator och utmed skogsbilvägar kan vi bjuda på välsmakande lövträd. Även viltåkrarna ingår i älgvännernas verktygsback.