Jaktvårdsföreningarna är betydande skjutbaneadministratörer
Det finns 670 civila skjutbanor i vårt land och 35 som drivs av försvarsmakten. Jaktvårdsföreningarna står som verksamhetsutövare för ungefär var femte bana.
Jägarna, alltså jv-föreningarna och jaktföreningarna, är av avgörande betydelse för upprätthållandet av ett landsomfattande nät av skjutbanor. I dagsläget administrerar de tre fjärdedelar av skjutbanorna här i landet. Om vi inkluderar skytteföreningarna så når vi upp till nästan 90 procent av banorna.
Enligt statistiken för 2021 skjuts drygt 75 procent av alla skott på de här banorna.
Utan de civila skjutbanorna skulle det alltså vara omöjligt att upprätthålla skjutskickligheten här i landet.
Jaktvårdsföreningarna som mångfaldens väktare
Enligt iakttagelser som gjorts beträffande projektet för miljötillstånd för skjutbanor är jaktvårdsföreningarna stabila och ekonomiskt rätt solida i sin roll som verksamhetsutövare. Vid beviljandet av tillstånd för deras skjutbanor framträder betydelsen av de offentliga förvaltningsuppgifterna. Varje år skjuts tiotusentals lagstadgade skjutprov och för dem krävs det skjutbanor.
Försvarsutskottet har formulerat målsättningen att det ska finnas minst 1 000 skjutbanor här i landet, vilket innebär minst 330 nya banor eller gamla som öppnas på nytt. Detta utan att det befintliga nätverket av banor glesnar.
Nu när framtiden åter igen ljusnar för skjutbanorna efter en vågdal som har varat i årtionden hoppas vi att erkända skjutbaneadministratörer som jaktvårdsföreningarna överväger sina möjligheter att delta när jobbet med att nå målet 1000 banor börjar.
Projektet hjälper också besvärliga fall
Syftet med miljötillståndsprojektet för skjutbanor är att föreningarna som driver en skjutbana ska få proffshjälp med ansökningen om miljötillstånd. I detta nu har projektet jobbat med cirka 170 banor. Arbetet inkluderar sådant som intressebevakning och rådgivning. Responsen på miljötillståndsprojektet har över lag varit positiv.
– Experthjälpen som vi fick var helt nödvändig för att få ihop bunten med bilagor till ansökningen. Det krävs expertis för att sammanställa detaljerade motiveringar för en gammal skjutbana utan tillstånd som har drivts av skyddskåren och dessutom ligger strax utanför en tätort, berättade verksamhetsledaren Tapio J. Laine på Puumala jaktvårdsförening.
För Puumalabanan innebar närheten till tätorten problem, i synnerhet med bulleraspekten. På platsen gjordes en bullerutredning för den nya pistolbanan och den gamla älgbanan. Bullerutredningen visade att miljön kring banan krävde en närmare granskning av bullerbekämpningen. Den välgjorda planen för bullerbekämpningen visade att det med tillräckliga tak- och vallstrukturer går att minska bullret till en godtagbar nivå.
Med en expertgjord miljötillståndsansökan som inkluderar övertygande motiveringar går det alltså att placera en skjutbana invid en tätort.
Skjutbanorna är samhällsnyttiga på många sätt
Försvarsutskottet fastställde för ett år sedan målet att höja antalet skjutbanor i vårt land till minst tusen.
Med anledning av målsättningen beredde försvarsministeriet en utredning för statsrådet om skjutbanorna. Där listades ett flertal samhällsnyttiga aspekter för skjutbanorna. Bland annat för myndigheterna med säkerhetsansvar, för jägarnas lagstadgade skyldighet att upprätthålla skjutskickligheten, och för ökad säkerhet och gemenskap. Dessutom är eventuella miljörisker lättare att upptäcka och åtgärda när skyttet koncentreras till skjutbanor.
Dessutom bekräftade skjutbaneutredningen att de föreningsägda banorna har positiva effekter också för den offentliga ekonomin eftersom de minskar myndigheternas behov av att anlägga fler skjutbanor.
