Finlands hjortdjursdata unik i världen

Under jaktsäsongen 2022–2023 anmälde jägarna över 91 500 älgobservationer och 16 300 observationer av vitsvanshjort. För båda arterna gjorde jägarna i slutet av den framgångsrika jakten de lagstadgade fångstanmälningarna. Frivilliga uppgifter om slaktvikt uppgavs för var tredje vitsvanshjort och för cirka 60 procent av älgarna. Hornuppgifter hade anmälts för 70 procent av de fällda hjortbockarna och för 85 procent av de fällda älgtjurarna. Alla dessa frivilligt inlämnade uppgifter har enorm betydelse för viltforskningen och för hela viltkoncernen. Stamuppskattningarna och en grundlig beskattningsplanering grundar sig på viltdata.

Från utvecklingsprojekt till permanent verksamhet

Uppskattningen av älgstammen har under årtionden gjorts bland annat utifrån jägarnas observationer, uppskattning av återstående stam och bytesmängd. Uppskattningen av vitsvanshjortstammen har gjorts sedan 2016–2017, då stammen bestod av cirka 77 000 individer. Behovet av utveckling av skötseln av hjortdjursstammarna, i synnerhet vitsvanshjort, har varit stor.

Finlands viltcentral genomförde tillsammans med Naturresursinstitutet och Åbo universitet ett projekt för utveckling av hjortdjursförvaltningen (Hirvieläinten kannanhoidon kehittäminen) 2016–2019, i syfte att utveckla metoderna för uppföljning av de små hjortdjuren och att skapa utbildningsmaterial för skötsel av hjortdjursstammarna och förebygga älgskador. I samband med projektet har det kommit in stora mängder hjortdjursdata som jägarna har samlat in, vilket har ökat stamuppskattningens exakthet. Arbetet fortsatte genom projektet för utveckling av älgförvaltningsområdenas verksamhet (Hirvitalousaluetoiminnan kehittäminen) 2019–2021, varefter viltcentralen fick en permanent tilläggsresurs i form av fem nya planerare inom hjortdjursinformation.

Projekten har möjliggjort utvecklingen av jägarnas kunnande och implementeringen av nya verktyg för insamling av hjortdjursdata. Sådana är bland annat insamling av vitsvansobservationer under pågående jakt, mera exakt anmälning av hornuppgifter samt vårinventeringar av små hjortdjur.

Vårinventeringen ger nya hjortdjursdata

Många jaktföreningar har på eget initiativ gjort vårinventeringar av hjortar på åkrar ända sedan 1970-talet. Uppgifterna har använts i jaktföreningarnas lokala beskattningsplaneringar, vilket visar jägarnas starka engagemang och ansvar för hållbar jakt i sitt egna område. Jaktföreningar och jaktvårdsföreningar har under lång tid önskat anvisningar för de vårtida åkerinventeringarna samt att de skulle genomföras i hela området med tät vitsvanshjortstam.  Vårinventeringen ses som en bra indikator på och minimiuppskattning av hjortstammens storlek i ett område.

Enligt fältets önskan håller viltcentralen på att starta ett program för riksomfattande vårinventering av hjortdjur, med syftet att skapa täckande instruktioner för utförandet av inventeringar. Dessutom skapas nya funktioner i tjänsten Oma riista för rapportering och åskådliggörande av resultaten. Syftet är att främja användningen av jaktföreningarnas viltdata i den lokala planeringen av jakten.

Utveckling av SRVA-data

De frivilliga jägare som sköter SRVA-uppgifterna har sedan 2017 förutom för spårning och avlivning av djur även ansvarat för statistikföring av hjortdjursolyckor. Registreringen och statistiken preciserades när statistikföringsansvaret övergick från polisen till SRVA-personerna. De anger i Oma riista-tjänsten förutom platsen för krocken och djurarten även tidpunkten, hur uppdraget sköttes, med vilken arbetsinsats och vilket slutresultatet blev. Så mångsidig statistik har inte varit tillgänglig tidigare.

Uppgifter som registreras för SRVA-händelser används för att förebygga olyckor. Samtidigt ser man hur stor insats den på frivilligarbete baserade SRVA-verksamheten i verkligheten är. År 2022 registrerades nästan 15 400 SRVA-händelser och 47 000 arbetstimmar. I uppgifterna deltog över 27 100 frivilliga. Det handlar alltså om en ytterst betydande arbetsinsats av de frivilliga jägarna till förmån för hela samhället.

Frivilligarbete bör uppskattas

Insamlingen av data är kostnadseffektiv då den sköts av frivilliga jägare. Viltkoncernen skulle inte kunna verka utan det arbete som jägarna utför.

Det är viktigt att öppet och i olika former returnera informationen till jägarnas användning. I tjänsten Oma riista samt på Naturresursinstitutets tjänst Luonnonvaratieto finns en stor mängd olika rapporter om viltdata, som jägare, jaktföreningar, jaktvårdsföreningar och intressentgrupper kan använda vid planeringen av sin verksamhet.