Våtmarksliv i direktsändning

För jägare är det ett välkänt fenomen att ljuden och livet i naturen kommer nära bara man sitter tyst och stilla. När man själv varvar ner öppnar sig sinnena för den omgivande naturen och man upptäcker en mängd små livstecken. Som åskådare på parkettplats får man stor glädje av det lilla. Att mitt på dagen kunna pausa för en dos våtmarksliv i direktsändning känns lika belönande. En flyktig blick avkastar ingenting annat än ett oföränderligt landskap, men bara man ger sig tid så kommer naturen med överraskningar.

Direktsändningarna görs från våtmarker som har iståndsatts genom Sotkaprojektet. I fjol placerades en enda kamera ut, men i år sänder vi från tre våtmarker. Då hade tanken på direktsändande kameror redan mognat en tid i projektchefens tankar.

– Vi funderade på hur vi rent praktiskt kunde visa effekterna av iståndsättningarna. Det finns knappast något bättre sätt än genom direktsändningar från färdiga våtmarker, funderar specialplanerare Mikko Alhainen.

De trängda arterna behöver hjälp

Det är nu andra gången som våtmarksdirektsändningarna kör igång i strandvåtmarken Saarenjärvi i Salo. I fjol observerades åtminstone 38 fågelarter i sändningarna, somliga av dem arter som ställer stora krav på sin miljö, som skedand och stjärtand.

– Det är särskilt glädjande att se hur fint de trängda sjöfågelarterna trivs i våtmarken. Det är ju främst för dem som vi i samråd med markägarna restaurerar. Tanken är att bevara de trängda sjöfåglarnas livskraft genom att förbättra deras häckningsmiljö, förklarar Alhainen.

I fjolårets sändningar spankulerade vadare längs dammvallen, trollsländor gjorde flyguppvisningar, andungar plaskade i strandkanten och en spindel spann sitt nät framför linsen. Flera morgnar kunde man höra rördrommens dova blåsande medan småfåglarna höll konsert och ett rådjur vadade i strandkanten. Den rika våtmarksnaturen öppnade sig för tittarna.

– Den levande naturen befinner sig ett enda klick ifrån. Visst är det fint att på arbetstid kunna höra fåglarna sjunga och allt emellanåt se efter vad som pågår i våtmarken, berättar Alhainen.

En föränderlig mosaik

En våtmark som anlagts som säsongvåtmark förändras efter hand som våren och sommaren framskrider. Dammvallen håller kvar vårens vattenflöde så det i juni finns grunt vatten med föda för sjöfåglarnas ungar. Under sina första levnadsveckor behöver dunungarna grunda vattenytor, som det råder en tilltagande brist på här i landet. I Salo sänker man vattenytan i slutet av juli när ungarna inte längre är små. Våtmarken får torka och kossorna släpps ut för att beta. Vid den här tiden tar också direktsändningarna slut.

– Direktsändningarna sparar och bevarar det föränderliga landskapet. På våren börjar vattnet så sakta stiga i våtmarkerna medan växtligheten vaknar och grönskar. Flyttfåglarna anländer för att vila på de öppna vattenytorna och somliga stannar för att häcka.

Direktsändningarna avslöjar också andra besökare än fåglarna.

– Jag väntar med spänning på om vi i år får se skymten av en björn. I våtmarken Korpinurmi är det inte alls otänkbart att en sådan kommer tassande. Förhoppningsvis blir nalle ändå inte alltför intresserad av kameran, skrattar Alhainen.

Våtmarksnaturen hemma i soffan

Följ med våtmarkslivet i direktsändning på adressen kosteikko.fi. De bästa bitarna lägger vi ut på projektets Facebooksida SOTKA-kosteikot. Vi följer med livet i de tre våtmarkerna ända till slutet av juli.

Sändande kameror nu även i Österbotten och Norra Karelen

Verksamheten med sändande kameror inleds nu för första gången i början av maj i Seinäjoki och Ilomants, där man har fördämt nedlagda torvtäkter genom Sotkaprojektet.

 

Skrattmåsar som mångfaldens väktare – våtmarken Kurjenneva i Seinäjoki

I Kurjenneva finns två separata våtmarksområden där man i somras höjde vattennivån för första gången. Vintern 2020 anlades dammvallen och anläggningen som reglerar vattnet installerades. I mitten av våtmarkerna anlades häckningsöar för skrattmåsar eftersom arten försvarar sina bon och samtidigt även de övriga fåglarna mot rovdjur. Torvområdena behandlades med aska för att förbättra tillväxten och såddes med en gräsfröblandning och viltåkerfrön. Gräset binder marken med sina rötter och skapar utmärkta betingelser för de små ryggradslösa djur som sjöfågelkullarna så gärna plockar i sig under vårflödets tid.

 

En ödemark av nationellt intresse – våtmarken Korpinurmi i Ilomants

Våtmarken Korpinurmi anlades på det viset att man höjde kantvallarna, plockade bort rören från torvtäktens tid och installerade en regleringsmekanism i kantvallen. Det har tidigare odlats rörflen på platsen, men i synnerhet den östra ändan har legat under vatten nästan året om och har varit oduglig för odling. Efter iståndsättningen får platsen den viktiga uppgiften att livnära sjöfågelkullar. Den internationella organisationen Waterfowlers Network, vars syfte är att utveckla sjöfåglarnas livsmiljöer utmed hela flyttvägen, har deltagit i fredningen av våtmarken.