Stammarna förändras – gör sjöfågeljakten det också?
Att sjöfågelstammarna blir svagare beror på att livsmiljöerna blir färre. Men förändringen kommer smygande och är lömsk eftersom den är svår att upptäcka. För sjöfågeljakten innebär det här att beskattningen reagerar långsamt på förändringarna hos stammarna.
Sjöfågeljakten avviker från de övriga jaktformerna på det viset att föremålen för jakten tillbringar en stor del av året utomlands. Sjöfåglarna som har häckat vid våra vattendrag flyttar i augusti-september under pågående jakt, och den här flyttande europeiska delen av stammen utsätts för jakt flera gånger till utmed flyttvägen och sedan i områdena där de övervintrar.
Sjöfågelinventeringarna är jaktens finger på fågelstammarnas puls
För hållbarhetens skull behöver Europa därför flyway-förvaltning, alltså fågelförvaltning på flyttvägsnivå. För att förvaltningen ska vara planmässig behöver vi information om storleken på de reproduktiva stammarna, fortplantningspotentialen och häckningsresultaten. Vår styrka är att vi har en lång tidsserie av par- och kullräkningar av sjöfåglar. Vår inhemska forskning har en kvalitet och spännvidd som håller global toppklass!
artikeln fortsätter
För sjöfågeljaktens del har vårt vetenskapliga vetandet främst använts till rekommendationer och anvisningar. Tills vidare har informationen inte blivit använd till reaktiv reglering av arter, områden eller jakttider. Den reaktiva praxis som vi känner från triangelinventeringarna skulle gärna få tillämpas också på sjöfågeljakten.
Avskjutningsinformation och vingprover
Beträffande tidsserierna för viltinventeringar är vi internationellt sett starka nog för en pallplats vid prisutdelningen. Men beträffande insamlingen av avskjutningsdata för sjöfåglarna når vi inte ens semifinal.
Informationen som vi samlar in om sjöfågelavskjutningen bygger på enkäter och obligatoriska fällningsanmälningar för försvagade arter. För mera preciserad information om avskjutningen kan vi samla in vingprover. Dessa berättar om proportionerna mellan arter, åldersklasser och kön. På samma gång får vi in färska data om fåglarnas höstflyttning, andelen honor och ungar, och häckningsresultatet. Samtliga ovannämnda är faktorer som vi kan använda för att öka hållbarheten hos sjöfågeljakten.
Skribenten är sjöfågelexpert för projektet Sotka-rastplatser på Finlands Jägarförbund.
Sotka-rastplatserna jämnar ut höstflyttningen och förbereder följande häckningssäsong
BirdLife Finland och Jägarförbundet driver ett gemensamt Sotka-projekt för rastplatser. Deltagandet är frivilligt och syftet är att bygga ut nätverket av rastplatser för höstflyttningen. Projektet efterlyser vattendrag i naturtillstånd och anlagda våtmarker där sjöfåglarna kan förbereda sig inför höstflyttningen enligt sin naturliga rytm. Vid objekten förekommer varken utfodring eller jakt. Rastplatserna fungerar som fågelreservat ända tills isen lägger sig; för varje art på sitt arttypiska sätt.
