Kartläggningen för fågelatlasen
OR-observationerna är viktiga

Kartläggningen för vår fjärde fågelatlas har pågått under tre häckningssäsonger och inleder snart sin fjärde och avslutande säsong. Jägarna har infört sina observationer av häckande jaktbara och fredade fåglar i tjänsten Oma riista. Observationerna har därefter överförts till materialet för Artdatacentrets fågelatlas. Arbetet med kartläggningen för fågelatlasen fortsätter alltså en sommar till.

Text Matti Kervinen Bild Jiri Vlach

Publicerad17.1.2025

Under perioden februari till augusti i fjol infördes i Oma riista för häckningssäsongen 2024 ungefär 9 500 sådana observationer av jaktbara och fredade fåglar som tyder på häckning. Året innan bokfördes ungefär 2 000 fler observationer. Det var i synnerhet observationerna som tyder på säker häckning som hade minskat. För de sannolika och de möjliga häckningarna blev antalet observationer oförändrat.

Under fjolårets häckningssäsong bokfördes mest observationer av de jaktbara arterna som förekommer allmänt, som skogshönsen, gräsanden och knipan. Glädjande nog bokfördes drygt 500 obs av sädgäss, även om materialet inkluderade uppenbara blandflockar. Av de vanliga icke-fredade fåglarna bokfördes sammanlagt färre än 300. Även för de häckande sjöfåglarna med negativ utveckling bokfördes färre obs än förväntat.

De jaktbara arternas häckningsutbredning klarnar

I artdatacentrets fågelatlasmaterial har det redan från olika källor införts dryg 1,5 miljoner observationer som tyder på häckning. Ungefär 26 000 av dem blev inskrivna i Oma riista. Oma riista-observationerna har inneburit en avsevärd ökning av atlasens täckning, bland annat för skogshönsen och flera sjöfågelarter med negativ utveckling. Det är nämligen lätt hänt att de jaktbara arterna får mindre uppmärksamhet. Jägarnas observationer och anteckningar i Oma riista utgör därför en balanserande del av atlasen som helhet.

Diagrammet visar artvis antalet observationer som har antecknats i Oma riista under de tre senaste häckningssäsongerna. De tre vanligaste arterna stod för 45 procent av samtliga observationer. Övriga sjöfåglar = alfågel, ejder, storskrake, stjärtand, skedand, sothöna, brunand, småskrake och vigg. Icke-fredade = kråka, korp, björktrast, skata, gråtrut, kaja, tamduva och havstrut. Övriga = fasan, fjällripa, morkulla och rapphöna.

Viltdata ger hållbar jakt

Hållbarheten hos jakten på de jaktbara fåglarna måste hädanefter stå på ännu fastare grund. Under de senaste åren har det nämligen höjts röster som ifrågasätter hållbarheten hos jakten på flera arter av sjöfågel som det går utför för. Trots att begränsningar har införts i jakten så har fredningen av flera arter blivit föremål för debatt. Även om jakten inte skulle vara orsaken till att det går utför för någon art så är jakten ofta den mortalitetsfaktor som det är enklast att påverka.

Det är således avgörande att vi har täckande och uppdaterad information för att kunna undvika onödiga jaktbegränsningar och fortsätta jaktens kontinuitet utan att äventyra fågelstammarna. Varje jägare kan delta i arbetet med att samla in viltinformation och därmed bidra till att vi också i framtiden kan jaga med gott samvete.

Diagrammet visar antalet observationer per viltcentralsregion som har antecknats i Oma riista under de tre senaste häckningssäsongerna.

Slutspurten börjar – planera atlasutfärderna redan nu!

Kartläggningen för fågelatlasen fortsätter under häckningssäsongen i sommar. I synnerhet i och kring de stora städerna är kartläget för många arter redan rätt gott, men visst finns det fortfarande bristfälligt kartlagda områden kvar. De mörka vinterkvällarna är en utmärkt tid för att titta närmare på kartläget i hemtrakterna och ringa in luckorna bland de häckande arterna samtidigt som du planerar sommarens atlasutfärder för att äntligen fylla ut de sista vita fläckarna på kartan.

Fågelatlasen i ett nötskal

Kartläggningen för fågelatlasen ingår i arbetet med att följa med mångfalden i naturen. Huvudsyftet är att klarlägga förkomsterna av arter som häckar hos oss och häckningssäkerheten i 10 x 10 km stora atlasrutor. Insamlade data är kompatibla med den tidigare insamlade, omfattande informationen om fåglarna, och övriga miljödata. De tre tidigare fågelatlasarna som skapades åren 1974-1979, 1986-1989 och 2006-2010 utgör ett särskilt viktigt jämförelsematerial.

Läs mera här: www.lintuatlas.fi

Fågelatlasens resultattjänst: www.tulokset.lintuatlas.fi