Enligt uppskattningen fanns det hösten 2024 här i landet före jaktsäsongen med 90 procents sannolikhet mellan 1 816 och 2 375 björnar (sannolikast 2 084). Av dessa befann sig mellan 1 547 och 2 105 (1 815) individer utanför renskötselområdet och mellan 239 och 287 (269) inom renskötselområdet.

Björnstammen växer

Under de senaste åren har björnstammen varierat, men i det stora hela har det gått uppåt för stammen sedan början av årtusendet. Den senaste svackan inträffade åren 2021-2022 på grund av den kraftiga beskattningen, men sedan dess har riktningen varit uppåtriktad. Från 2023 till 2024 växte stammen med beräkningsvis cirka åtta procent.

Prognosen

Luke tar numera också fram en prognos för björnstammens utveckling inom den närmaste framtiden. Där beaktas björnarna i alla åldrar, även ungarna som föddes i våras.

Enligt prognosen finns det här i landet före nästa jaktsäsong med 90 procents sannolikhet mellan 2 062 och 2 745 björnar. Av dessa befinner sig mellan 1 791 och 2 470 utanför renskötselområdet. Prognosen tar hänsyn till den kända mortaliteten för föregående jaktsäsong och gör en uppskattning av produktionen av ungar och den okända mortaliteten.

Björnstammen tål en måttlig beskattning

I samband med uppskattningen av stammen uppskattar institutet också nivån på den hållbara totala mortaliteten. Utanför renskötselområdet bygger uppskattningen på den nya populationsmodellen.

Den kända mortaliteten ska ligga på cirka 14 procent för att björnstammen ska hållas på den nuvarande nivån. Det betyder att cirka 14 procent av björnarna kan dö varje år (av kända orsaker) utan att stammen skulle börja öka eller minska. Under det här året motsvarar detta ungefär 320 björnar.

Här ska vi minnas att siffran också inkluderar björnar som har avlivats med skadebaserade dispenser och sådana som har dött i trafiken. Å andra sidan står jakten för den klart största delen av den kända dödligheten. Värdet kan med andra ord också betraktas som en grov uppskattning av nivån på den hållbara avskjutningen.

Om den kända dödligheten är mindre än 14 procent så kan vi förvänta oss att stammen ska fortsätta växa. Om den under de följande fem åren skulle ligga på cirka 10 procent så skulle stammen före 2030 års jaktsäsong ligga på mellan 1 986 och 3 323 individer.

Om vi inte skulle jaga björnen, inte skulle avliva individer med skadebaserade dispenser, och inga björnar skulle dö bland annat i trafiken, så skulle stammen året 2030 redan vara uppe i mellan 3 486 och 5 164 individer.

Vi uppskattar den hållbara totala mortaliteten inom renskötselområdet med en enklare modell än i de övriga delarna av landet. Enligt resultaten skulle björnstammen inom renskötselområdet ligga kvar på den nuvarande nivån med en årlig total mortalitet på cirka 18 procent.

Den nya modellen beskriver björnstammen i detalj

Tidigare har uppskattningen av björnstammen byggt enbart på de antecknade observationerna av kullar i Tassen-systemet, och utifrån dem har vi beräknat antalet kullar. Vi har uppskattat stammens storlek genom att multiplicera antalet kullar med tio. Koefficienten bygger i hög grad på skandinaviska undersökningar och stöds av vårt inhemska observationsmaterial.

Den gamla metoden var enkel och tydlig, men sämre på att beakta osäkerheten hos uppskattningen. I år använde vi den gamla metoden enbart i renskötselområdet.

För det uppskattade värdet på björnstammen utanför renskötselområdet, prognosen och uppskattningen av nivån på den hållbara totala mortaliteten använde vi nu för första gången den nya populationsmodellen.

Modellen beskriver björnstammen och stammens dynamik i detalj. I modellen är stammen indelad i hanar och honor, och i tio åldersklasser från ungar till elvaåringar och äldre. Vi antar att honorna föder sin första kull vid fem års ålder och därefter i genomsnitt vart annat år. Kullstorleken kan variera mellan en och fyra ungar medan den sannolikaste storleken är två ungar.

Enligt modellen kan björnstammen få tillskott av unga björnar från renskötselområdet och Ryssland. Av dessa antas cirka 67 procent vara hanar. Siffrorna bygger på undersökningar av hur björnarna vandrar.

Modellen tar också hänsyn till att det inte förekommer någon jakt alls på årsungar eller honor med ungar.

Flera materialkällor inkopplade

Som material använder modellen antalet kullar under åren 2004 till 2024, kullarnas andel av samtliga observationer åren 2011 till 2024 och mortalitetsstatistiken för åren 2004 till 2024. Mortalitetsstatistiken inkluderar främst jaktfällda björnar, björnar som har avlivats på polisens order och björnar som har dött i trafiken. Modellen tar hänsyn till de döda björnarnas ålders- och könsfördelning.

Modellen tar hänsyn till att det i observationerna av björnkullar förekommer en årlig slumpmässig variation. Något år kan antalet observationer av kullar överskrida det faktiska antalet en aning för att något annat år underskrida en aning. Även beträffande uppskattningen av kullstorleken finns det förmodligen smärre slumpmässiga variationer, sålunda att den faktiska kullstorleken är i genomsnitt aningen större än den uppskattade.

Tassen-observationerna är fortsättningsvis viktiga

Även med den nya metoden påverkas stamuppskattningen av Tassenobservationerna som rovdjurskontaktpersonerna skriver in om ensamströvande björnar och om kullar. I fjol antecknades 8 616 björnobservationer i Tassen, vilket är aningen mindre än året innan (2023) då 9 084 observationer blev antecknade, men mera än 2022 då 8 045 observationer blev inskrivna.

Det finns således stora skillnader mellan åren beträffande antalet observationer.

Under de senaste tio åren har det årligen skrivits in mellan 8 045 och 13 477 björnobservationer i Tassen. Av dessa har mellan 654 och 1 639 varit observationer av kullar. I fjol utgjorde kullarnas andel av Tassen-observationerna den lägsta under hela perioden (7,6 % medan medelvärdet för åren 2015–2024 var 10,6 %). Även andelen Tassen-observationer med mätta tassavtryck av samtliga observationer var den lägsta på tio år (37 % medan medelvärdet för åren 2015–2024 var 50,1 %).

Tassen-observationernas antal har sjunkit i östra Finland och i synnerhet i Norra Karelen och Norra Savolax. När vi rör oss västerut minskar skillnaderna och på sina håll har mängderna kullobservationer ökat.

Fördelarna med den nya metoden

Den tidigare metoden för stamuppskattningar var känslig för de årliga variationerna i observationsaktivitet och -förhållanden. Den nya populationsmodellen är bättre på att beakta björnens fortplantningsbiologi och artens långa livslängd. Dessutom kan den använda flera materialkällor och beaktar de slumpartade variationer som ingår i populationsdynamiken, och osäkerheten som observationerna är behäftade med.

I jämförelse med den gamla metoden ger den nya modellen en jämnare bild av björnstammens variationer eftersom den också beaktar kullproduktionen under tidigare år och mortaliteten för de olika årsklasserna. Den nya metoden är mindre känslig för det uppskattade antalet kullar under ett enstaka år eftersom den tar hänsyn till att i genomsnitt bara cirka 20 procent av björnstammen utgörs av ungar som är födda samma år. För de övriga björnarna bestäms antalet utifrån kullproduktionen under tidigare år och mortaliteten för ungarna.

Den ovanligt lilla mängden Tassen-observationer påverkar således inte uppskattningen för det aktuella året lika mycket som tidigare, men å andra sidan sträcker sig följderna av ett magert observationsår nu flera år framåt eftersom de kommande stamuppskattningarna använder data från tidigare år.

Blickar mot framtiden

Naturresursinstitutet jobbar vidare med att utveckla modellen för stamuppskattning. I år använde institutet modellen för stamuppskattning, prognos och uppskattning av den hållbara totala mortaliteten utanför renskötselområdet.

Under utveckling befinner sig en version som tar hänsyn till särdragen inom renskötselområdet och björnangreppen på tamrenar. Det går också att utveckla modellen för användning på regional nivå, så att den beaktar björnstammens särdrag inom stamförvaltningsområdena.

Observationerna till rovdjurskontaktpersonerna och Tassen!

Även om metoderna utvecklas så fortsätter observationerna som rovdjurskontaktpersonerna antecknar att spela en betydelsefull roll.

Det är viktigt att vi får in observationer med en så hög täckningsgrad som möjligt från alla landsdelar där det förekommer björnar. Både från landsdelarna med en etablerad stam (som i östra Finland) och från landsdelarna där stammen växer eller dit den håller på och sprider sig.

För att uppskattningen av det totala antalet björnkullar ska fungera ska så många Tassen-observationer som möjligt kompletteras med måtten på tassavtrycken.

Eftersom den nya metoden också använder data (kön och ålder) om döda björnar ska vi hädanefter också satsa på prover från fällda björnar. Vi önskar därför prover från så många fällda björnar som möjligt till institutets viltlaboratorium.

Stamuppskattningen lägger grunden för allt annat

De tillförlitliga stamuppskattningarna bildar underlag för bland annat viltförvaltningens beslutsfattande om jaktkvoter och för forskningen.

Naturresursinstitutet tackar samtliga som har antecknat björnobservationer och som med sina insatser har samlat in data som bildar underlag för uppskattningen av björnstammen.