Jakt tilläts enligt internationellt avtal

Kolumn
Janne Pitkänen, Specialsakkunnig, Jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursavdelningen, Enheten för vilt och fiske
Publicerad30.6.2023

För att skydda flyttande vattenfåglar och reglera jakten längs hela flyttvägen krävs samarbete mellan olika länder. Därför anslöt sig Finland år 2000 till avtalet om bevarande av flyttande sjöfåglar i Afrika och Eurasien (AEWA). Fågelarterna som nämns i bilagan till avtalet har indelats i klasser enligt skyddsåtgärderna. Bilagan uppdateras under partskonferensen med tre års mellanrum.

Klassificeringen för småskraken ändrades år 2015, eftersom den övervintrande stammen i Väst- och Mellaneuropa uppskattades till endast 75 000–105 000 individer. Eftersom en minskning till under 100 000 individer uppfyller kriteriet för arter som kräver strikt skydd har jakt på småskrake varit förbjuden sedan år 2018 enligt jord- och skogsbruksministeriets tidsbegränsade förordningar.

I fjol kontrollerades skyddsklassificeringarna för alla vattenfåglar. Wetlands International, tekniska kommittén och avtalets sekretariat upprättar stamuppskattningarna och bilagornas uppdateringar inför partsmötet. De övriga parterna observerade inte att den nya stamuppskattningen för småskrake är 100 000–160 000 individer, varför jord- och skogsbruksministeriet och Finlands viltcentrals delegation lyfte upp frågan och började utreda möjligheterna att korrigera skyddsklassificeringen till rätt nivå innan tidsfristen för ändringsförslag till avtalet löper ut. Eftersom en skyddsklassificering som är striktare än vad kriterierna anger hade varit ett uppenbart fel, ansåg mötet att felet kunde korrigeras. Också för EU-kommissionen passade det att jakten på småskrake tillåts.

Det handlar i högsta grad också om trovärdigheten och den samhälleliga acceptansen för skyddet och jaktregleringen. Om skyddsåtgärderna är fortsatt strikta trots att en art ökar, leder det på sikt till att sådant skydd knappast får bred acceptans. Skyddsåtgärderna måste anpassas efter behovet. När en återhämtning av stammarna uppnås måste hållbar jakt också tillåtas. Naturligtvis ska man även ta lärdom av gamla misstag i form av tillåtande av för effektiv jakt, vilket man gjorde beträffande jakten på sädgås.