Väderbeständighet för jaktgevären

Själv är jag ivrig som jägare, men mindre ivrig som vapenvårdare. Gevären blir lidande, både av fukten och den bristfälliga oljningen. Blåneringen på mina gevär har lidit under de senaste åren och metalldelarna på hagelgeväret för sjöfågeljakt, som ju lätt rostar, har jag dolt under camouflagemönstrad tejp. Driven av dåligt samvete för gevärens bedrövliga tillstånd började jag leta efter ett sätt, hur en slarver som jag skulle kunna sätta dem i skick igen.

För den gamla blåneringen skulle en ny blånering förstås vara det mest naturliga, men det skulle åter igen kräva omsorgsfull vapenvård. Jag övervägde också att måla gevären själv, och försökte till och med klura ut om hydrodipping skulle funka.

Under mina efterforskningar stötte jag på Cerakote, en ytbeläggning, som många vapentillverkare nuförtiden använder. Cerakoten är en färgblandning i pulverform som sprejas på avfettade och putsade delar. Efter sprejningen hettas delarna upp för att maximera hållbarheten. Ytbeläggningen tål höga temperaturer och flexar utan att flaga.

En fackman till undsättning

Jag hittade en inhemsk firma som behandlar gevär med metoden. Jag kontaktade företaget, vi gick noggrannt igenom hur målningen skulle göras, vi funderade på lämpliga färgnyanser och gjorde upp en plan.

Vi beslöt att ytbehandla ståldelarna på studsaren med nyansen Burnt Bronze och använda mattsvart till detaljer som skruvhuvuden och magasinet. För hagelgeväret valde vi en praktisk grön nyans – Foliage Green – och mattsvart för detaljerna.

– Varje målad yta blir skyddad mot fukt och rost. Och när man en gång håller på så är det bäst att på samma gång behandla alla delar som metoden passar för, förklarade Petri Oinonen på företaget Laatuase om nyttan med fuktskyddet.

Hejdar oxidation

När fackmannen plockade isär gevären för målningen avslöjades alla delar som jag hade försummat att sköta. Därför blev somliga delar i lådan på hagelgeväret målade med en speciell påminnelsefärg, även om det officiellt var för att skydda mot rost och oxidering. På det viset glömmer jag inte de här delarna när och om jag någon gång vapenvårdar på allvar – kanske ändå bäst att plocka hagelbössan i bitar efter säsongen?

Styva som om de vore nya

När gevären var klara kändes det som om jag skulle ha fått två nya gevär. De nybelagda ytorna och de mattsvarta piffiga detaljerna fungerade alldeles utmärkt. Färgvalen var en smula udda, men träffade fullkomligt rätt.

Ytbeläggningen innebär att ytorna har fått ett tunt skikt nytt material, vilket märks på delarna med liten tolerans. Smidigheten i låset gick att återställa med en lätt oljning och en stunds vevande av och an. Med gängorna för ljuddämparen fixade det sig med ett par droppar olja varefter jag skruvade dämparen av och på några gånger.

Kärva men vackra verktyg

Om ett gevär har sett sina bästa dagar och behöver en ansiktslyftning så hör den keramiska målningen till alternativen som fungerar. I synnerhet om vapnet utsätts för hård hantering av en vårdslös ägare.

Hurdana erfarenheter har du av vapenvård på jaktgevär? Kommentera nedan!