Skjut in geväret förnuftigt
På varje jaktbart djur finns ett träffområde av en viss storlek där jägaren försöker placera kulan. Det är därför förnuftigt att skjuta in jaktgeväret så, att när jägaren siktar mitt i träffområdet så blir resultatet det önskade på både närmare och litet längre håll.
En kula som avlossas från ett gevär som är inskjutet på kort håll stiger aldrig under sin flyktbana över den horisontella siktlinjen utan kanske bara snuddar vid den. I typiska fall är avståndet då 75 eller 100 meter, det vill säga de vanligaste avstånden på skjutbanorna hos oss. Kulan stiger alltså till siktlinjen och flyger utmed den i några tiotal meter för att därefter falla rätt hastigt under riktpunkten.
Ett kort inskjutningsavstånd är problematiskt. Först och främst för att kulans flyktbana hastigt sjunker rejält under siktlinjen, vilket krymper avståndet som geväret kan användas på. En annan beaktansvärd aspekt är den psykologiska: När vapnet skjuts in godkänner skytten ofta en smärre avvikelse från riktpunkten, som ju ökar med avståndet. Ett gevär som är inskjutet på längre avstånd är således exaktare inskjutet samtidigt som eventuella fel i avståndsbedömningen får lindrigare konsekvenser.
Skjut in på medellångt avstånd
En kula som avfyras från ett gevär som har skjutits in på ett medellångt avstånd stiger först till siktlinjen och flyger därefter ett stycke ovanför siktlinjen för att därefter sjunka tillbaka till den och slutligen flyga under siktlinjen ända tills den träffar under det godkända området för en bra träff.
På medellånga inskjutningsavstånd handlar det alltså om ett avståndsspann där kulan ska flyga så länge som möjligt i höjd med det godkända träffområdet. Då behöver jägaren inte kompensera genom att sikta ovanför utan han kan sikta där han vill träffa och kulan träffar där den ska. Det medellånga inskjutningsavståndet beror således på kalibern och viltet. Det godkända träffområdet på en älg är ju mycket större än motsvarande på en orre!
Om skytten eftersträvar en flyktbana där kulan liksom flyger inuti ett tio centimeters rör, det vill säga inom plusminus fem centimeter från siktlinjen, då finns det, på maximalt avstånd, en skillnad på tiotals meter mellan ett optimalt inskjutet gevär och ett som är inskjutet på kort håll.
Om det inte finns någon lång skjutbana att tillgå?
Det är inte ovanligt att jägare saknar tillgång till 150 meters banor och är tvungna att skjuta in geväret på kortare håll. Då finns det emellertid ändå ett sätt att få inskjutningen att motsvara ett medellångt avstånd.
När du skjuter in ett gevär på 75 eller 100 meter så gör du det inte mitt i tavlan utan ovanför riktpunkten. Vid inskjutningen av exempelvis en älg- eller hjortstudsare på de här avstånden så motsvarar ett överslag på fyra centimeter rätt så precis en inskjutning på 150 meter. Den här minnesregeln fungerar således vid inskjutning på både 75 och 100 meters banor och omfattar i praktiken samtliga av de vanligaste kalibrerna, som .308 Winchester, .30-06 Springfield och 9,3 x 62.
